”Afzelius musik går rakt in i människor”
Musikern Matilda Magnusson släpper en skiva med Björn Afzelius låtar.
– Han talade ett rakt språk, och även ett vänligt språk. Jag tror att det är därför han blev väldigt älskad av den breda massan.
Musikern och sångerskan Matilda Magnusson pratar gärna om Björn Afzelius, vars sånger hon nu spelat in på en skiva som släpps den 25 oktober.
Afzelius utmärker sig som en artist som samtidigt som han var var enormt populär ute i stugorna, spelades flitigt i radio och sålde ofantliga mängder skivor, också var uttalad socialist. Helt enkelt en artist utan nutida motsvarighet.
– Det är verkligen ett annat klimat idag. Många artister är nog rädda för att sticka ut för mycket.
Inspelningen av skivan, som kort och gott fått titeln Matilda Magnusson sjunger Björn Afzelius, har finansierats med en crowdfunding-kampanj.
– Det har varit helt fantastiskt att se hur många som velat vara med och stötta. Utan den hjälpen så hade det nog varit väldigt svårt, för från början stod jag helt utan budget.
Förra året fick hon också Kommunistiska Partiets kulturstipendium på 10.000 kronor. Pengar som kom väl till pass.
– Det var lite det som gjorde att jag kände att ”det här går nog”. Alla de pengarna gick rakt in i skivbudgeten.
Tanken på att få spela in en hel skiva med Afzeliussånger har funnits hos Matilda Magnusson sedan hon först började spela och sjunga i trettonårsåldern. Men hon är glad att det är först nu som det blivit verklighet.
– Materialet har liksom mognat hos mig nu, och den röda tråd som jag hittar i låtarna som jag valt att spela in hade jag nog inte hittat för, säg tio år sedan.
– Det är låtar som jag fortfarande tycker är otroligt bra, men jag tror att en publik idag kan vara mer mottagliga för de som jag har valt att spela in. Sånger som berättar en historia och genom den kan man få lyssnaren att fundera. Sånger som är berättande men samtidigt otroligt politiska.
Ett exempel på detta är Hundra mil från Marianne, om en man som flyttat långt från hemmet och kärleken i en avfolkningsbygd för att ta jobb i storstaden. Ett tema som med den ”fria” rörligheten för arbetskraft inom EU är minst lika aktuell idag.
– Jag tycker att han fångar en känsla väldigt fint i den sången. Och samtidigt som hans låtar ofta är väldigt pessimistiska, till och med bittra, så finns där ofta hopp i dem. De kan trösta på samma gång som de ger hopp och vilja att kämpa vidare.
– Det finns inga snobberier hos Afzelius. Han tror på den vanliga människan, och han vill lära sig av den vanliga människan.
– Ibland har man klankat ner på honom och kallat honom för dansbandsmusiker, sagt att han skrev alldeles för enkelt. Men jag tycker att det är Afzelius storhet, att lyckas få ur sig något som går rakt in i andra människor. Det är något som inte alltid händer med artister som sitter länge och filar på en enda rad. Då kanske man också skalar bort det där ursrungliga, själva anledningen till att man i ren ilska satte sig ner och skrev från början.
Framöver hoppas Matilda Magnusson att hon ska få möjlighet att spela in sina egna låtar. Efter en lång period av skrivkramp, började det lossna så smått för ett par, tre år sedan.
– När jag spelar andras sånger är det sånger som betyder något för mig och som efter ett tag känns som mina egna egna. Men det är ändå en viss känsla att sjunga och spela något som från grunden är gjort av en själv. Det tror jag även publiken uppskattar, att det här kommer verkligen helt och hållet från Matilda.