Hoppa till huvudinnehåll

Allt närmare israelisk annektering

Det är fortfarande oklart vad som kommer att hända den 1 juli, Netanyahus deadline för att påbörja annektering av Västbanken.

Israels apartheidmur sträcker sig långt in på Västbanken. Muren omringar inte bara illegala bosättningar utan skiljer många palestinier från sina odlingsmarker och släktingar i andra byar.
Saeed Qaq

Den 1 juli är datumet som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu satt som deadline för påbörjandet av annektering av Västbanken. Enligt den ”århundradets fredsplan”, som Donald Trump presenterade i januari i år, ska omkring 30 procent av det ockuperade Västbanken och samtliga illegala bosättningar annekteras.

Det är i skrivande stund oklart exakt vad som kommer att hända den 1 juli. Det diskuteras både i och mellan Washington och Jerusalem, och enligt den israeliska tidningen Haaretz är det möjligt att det blir en mer gradvis annektering, för att USA:s allierade i Mellanöstern ska kunna acceptera den.

Israels försvarsminister Benny Gantz, som enligt koalitionsavtalet ska ta över premiärministerposten från Netanyahu, har tidigare varit otydlig i frågan, men gav i veckan sitt fulla stöd till Trumps plan. Trump har också stöd av sina partivänner i representanthuset i Washington, där 116 av de 198 republikanska ledamöterna undertecknat ett brev till stöd för planen. 

Samtidigt har fler än 170 ledamöter för Demokraterna skrivit under ett brev som motsätter sig annekteringen. Flera av undertecknarna står annars Israellobbyn nära, och USA:s Israelpolitik kan för en gångs skull bli en valfråga i höstens alltmer ovissa presidentval.

Den genomkorrupta Palestinska myndigheten, som administrerar Israels ockupation av Västbanken, har annonserat att man i protest mot den planerade annekteringen avbryter allt säkerhetssamarbete med Israel, men det är långt ifrån första gången som företrädare för myndigheten gör liknande utfästelser.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjade i onsdags till Israels regering att inte gå vidare med sina planer. ”Annektering bryter inte bara mot internationell rätt utan skulle allvarligt destabilisera regionen”, sa Guterres i samband med säkerhetsrådets möte.

När Ryssland i mars 2014 – i en helt annan situation, som inte går att jämföra med Israels illegala ockupation – annekterade Krim, införde EU omgående sanktioner mot landet.

Det har också kommit kritik mot Israels annekteringsplaner från EU. Men det är knappast troligt att EU skulle införa sanktioner eller riva upp Israels förmånliga handelsavtal med unionen.

Sveriges utrikesminister Ann Linde har också kritiserat annekteringsplanerna. Men så sent som den 8 juni presenterades ett nytt samarbete mellan å ena sidan Sveriges ambassad i Israel, Business Sweden och det statliga innovationsverket Vinnova, och å andra sidan den israeliska organisationen Start-Up Nation Central, som ska ”katalysera gemensamma marknadsorienterade innovativa R&D projekt mellan de två länderna”.

Palestinian Center for Policy and Survey Research (som finansieras av Ford Foundation och EU) publicerade i onsdags en opinionsundersökning gjord på Västbanken och i Gaza. Den visar att två tredjedelar av de tillfrågade tror att Israel kommer att annektera områden och bosättningar på Västbanken. Och 78 procent tror inte att europeiska länder kommer att införa sanktioner mot Israel om annekteringen blir verklighet. 

63 procent stöder att Palestinska myndigheten avbryter allt samarbete med Israel, men 57 procent av de tillfrågade tror inte att myndigheten verkligen kommer att göra det.