Hoppa till huvudinnehåll
Av

Ännu en rapport: Corona slår hårdast mot arbetare och fattiga

Coronapandemin slår hårdare mot arbetare och fattiga, visar en ny rapport.


En ny rapport, gjord av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm, visar att låginkomsttagare löper fyra gånger högre risk än höginkomsttagare att avlida i covid-19.

– Är man till exempel inte schemalagd är det förstås mycket svårare att avstå arbete på grund av symptom för då avstår du också din inkomst. Om chefen sms:ar eller ringer dagen innan och frågar om du kan jobba, så är du i ett helt annat läge än om man som jag jobbar måndag till fredag på kontor. Då kan jag vara hemma dagen efter och nu inte ens drabbas av karensdag, säger rapportförfattaren Anton Lager till Sveriges Radio.

Personer utan möjlighet till hemarbete löper större risk att slutenvårdas för covid-19, och för anställda inom hälso-och sjukvården och äldreomsorgen var risken ytterligare lite högre. Men inkomst spelar större roll än typ av yrke. I undersökningen delades befolkningen in i fem olika inkomstgrupper: låg inkomst, medellåg inkomst, medelinkomst, medelhög inkomst och hög inkomst. 

Bland dem med lägst inkomst har 14 av 10.000 stockholmare avlidit. Av dem med medellåg inkomst 12,6 av 10.000 och så vidare, i en nedåtgående trend till höginkomsttagare – där enbart 2,6 av 10.000 avled. På individnivå visar analysen att just inkomst är den variabel som förklarar mest av variationen i dödlighet orsakad av covid-19 i Stockholms län under våren.

Kön, ålder, bostadsområde, födelseland och trångboddhet spelar också in, men justerat för dessa faktorer så är det fortfarande över tre gånger vanligare att en låginkomsttagare dör i covid-19 än en höginkomsttagare.

I analysen skriver rapportförfattarna att deras samlade bild är att invånarna i Stockholm förstått rekommendationerna, velat anpassa sig men av materiella orsaker inte alltid kunnat. Det har också gjorts studier i andra länder, relevanta även i Sverige, om varför låginkomsttagare i större utsträckning drabbas och drabbas hårdare av covid-19.

– Det finns amerikanska data som pekar på att de butiker och matställen som man är hänvisad till om man har lägre inkomst, de tenderar att vara butiker och matställen där fler människor rör sig per tidsenhet och kvadratmeter, säger Anton Lager.

Han säger även att de med högre inkomst i större utsträckning storhandlar. Låginkomstagare handlar därför oftare och har svårare att handla på udda tidpunkter.

– Jobbar man från sju till fyra då får man ju handla efter jobbet. Man har svårare att storhandla, svårare att ta sig till stora luftiga butiker någonstans i ett industriområde. Grupper med låga inkomster och arbetare är överrepresenterade i alla stora folksjukdomar och har i regel sämre hälsa. Personer med eftergymnasial utbildning lever i regel 5-6 år längre än personer som inte har det.

Alla stora folksjukdomar är egentligen fattigmanssjukdomar, menar Urban Janlert, professor i socialmedicin på Umeå Universitet.

– Tidigare forskning på kroniska sjukdomar har kunnat förklaras bort som att de sjuka tjänar mindre därför att de tvingats gå ner i arbetstid. Det hade alltså kunnat förklaras som att de sjuka blir fattiga för att de är sjuka – inte sjuka för att de är fattiga, säger Urban Janlert till Sveriges Radio.

Men i detta fallet fungerar inte den förklaringen, menar han, eftersom sjukdomen kom så fort. Då går det inte att säga att covid-19 påverkat inkomstnivåerna. 

– Den här studien tydliggör effekterna av ett allt mer ojämlikt samhälle som vi byggt upp under senare tid. Sådana saker ändrar man ju inte särskilt fort.