Hoppa till huvudinnehåll

Lista: Avregleringen av posten – en historia av haverier

En kort summering av den svenska postkollapsen.

Missnöjet med haveriet Postnord är utbrett.
Montage: Proletären

1993

Postverkets monopol på brevbefordran avskaffas. Sverige blir det första landet i världen med en avreglerad postmarknad.

1994

Ett år innan Sverige går med i EU tar unionen beslutet att öppna upp för fler privata aktörer inom postverksamheten. ”Åtgärder som syftar till att säkerställa att marknaden liberaliseras gradvis… är nödvändiga för att garantera ett fritt tillhandahållande av tjänster inom postsektorn i hela gemenskapen”, skriver Europaparlamentet och Europeiska rådet i ett direktiv (97/67/EG).

1996

Svenska Posten AB köper webbplatsen Torget.se. Även om lanseringen i efterhand setts som ett viktigt steg i internetutvecklingen för Sverige gjorde Posten en förlust på närmare 900 miljoner kronor på affären.

1999

Riksdagen säljer ut Posten AB:s bankverksamhet Postgirot AB (nuvarande Plusgiro). Följande år stänger Posten en majoritet av sina postkontor och cirka 5.000 personer i personalen sägs upp. Statliga betalningar får nu utföras av privata aktörer.

2003

Postens vd Lennart Grabe avgår efter en intern strid om att lägga ut delar av brevbärarverksamheten på entreprenad, enligt tidningen Ny Teknik.

2003

EU-direktiv: Statens verksamhet för brevförsändelser begränsas till brev som väger mindre än 100 gram och som kostar högst tre gånger normalporto (2002/39/EC).

2006

Statens verksamhet för brevförsändelser begränsas till brev som väger mindre än 50 gram och som kostar högst två och en halv gånger normalporto. (2002/39/EC). Brevförsändelser mellan europeiska länder ska bara utföras av en statlig verksamhet om det är nödvändigt för den universella servicen.

2009

Dåvarande näringslivsminister Maud Olofsson (C) är ansvarig vid bildandet av Postnord AB, genom att slå ihop svenska och danska posten. Riksrevisorn nekas att granska affären innan sammanslagningen. Under följande år gör Postnord miljardförluster som i slutändan drabbar svenska skattebetalare.

”Centerledaren Maud Olofsson lyckades under sin tid som näringsminister driva genom några av de sämsta affärerna i svensk historia, där Postnord alltmer utvecklas till en variant av Vattenfalls köp av holländska Nuon”, skrev Svenska Dagbladet 2017.

2010

Riksdagen sänker Postnords krav på andelen brev som ska vara framme inom en dag från 95 till 85 procent.

2011

Postverksamhet inom EU avregleras helt.

2016

Svenska Dagbladet avslöjar att Postnord använder sig av åkerier som fällts av Skatteverket och som hyrt in utländsk arbetskraft med sämre lön och sämre villkor.

2017

Postnord går mot bottensiffror vad beträffar nöjdhet efter att Post- och telestyrelsen rapporterat 162.000 reklamationer under året. Reklamationer för försvunna inrikespaket ökade med hela 51 procent jämfört med 2016.

2018

Postnords krav på brevförsändelser sänks ytterligare. Nu ska 95 procent av alla brev istället komma fram inom två dagar.

2018

Postnord anlitar Konsultbolaget McKinsey för att göra en intern utredning om bolagets ekonomi. Firman menar att det krävs stora rationaliseringar och besparingar inom både personal och verksamhet för att Postnord inte ska göra en miljardförlust.

Postnords vd, Håkan Ericsson, menar att man istället borde fokusera på postverksamheten och vägrar genomföra nedskärningarna. Han får sparken strax efteråt och kan kvittera ut en fallskärm på cirka 14 miljoner kronor.

2019

Proletären avslöjar att Alguns Åkeri i Malmö satt i system att utnyttja billig arbetskraft via olika dotterbolag. Vid tidpunkten för avslöjandet anlitades Alguns Åkeri av just Postnord AB.

2021

Postnord påbörjar införandet av varannandagsutdelning, med start i Skåne. I slutet av 2022 väntas modellen innefatta hela Sverige.