Hoppa till huvudinnehåll

”De gula västarna går inte att stoppa”

De gula västarna i Frankrike har sina rötter långt ut i Frankrikes alla städer. Damien Parrot från Bordeaux har varit med från start. Han berättar för den danska tidningen Arbejderen om hur rörelsen är organiserad.

Damien Parrot från de gula västarna talar i Köpenhamn den 4 maj, på årsdagen av befrielsen från Nazitysklands ockupation.
Aage Christensen/Arbejderen

Hur kan en proteströrelse vara inne på sin sjätte månad med veckovisa protester som samlar upp till 100.000 deltagare? Och detta trots all mediehets. Trots polisens övervåld. Trots regeringens påhopp och anklagelser om antisemitism, främlingsfientlighet, förespråkande av vandalism mot banker, bilbränder och stenkastning mot oskyldiga poliser…

– Rörelsen började med det enkla kravet på sänkta bensin- och dieselpriser i november 2018, men utvecklade sig snabbt till att omfatta mycket bredare politiska och sociala frågor, säger 37-årige Damien Parrot, som deltog i de gula västarnas allra första aktioner i Bordeaux.

Helgen den 3-5 maj besökte han Danmark för att tala på Halmtorvet i Köpenhamn till minne av landets befrielse efter den nazityska ockupationen under andra världskriget.

Damien Parrot skakar på huvudet åt mediernas och politikernas angrepp på de gula västarna.

– Efter att ha stött på polisrepression utan dess like, där tårgas, chockgranater och gummikulor används för för att skjuta sönder ögonen på 23 medborgare som demonstrerade fredligt, har rörelsen gradvis börjat framställas som ett folkligt uppror, säger han till Arbejderen.

Han tillägger att rörelsens kärna består av missnöjda och frustrerade arbetare, men att även andra delar av folket, som småhandlare och andra från mellanskiktet, deltar.

Han understryker att rörelsen utåt framhäver sig som icke-partipolitisk. Själv är han medlem i den kommunistiska organisationen PRCF, Pôle de Renaissance Communiste en France (Samling för kommunistisk förnyelse i Frankrike).

– Rörelsen består av så många olika grupper och skikt. Vi kommunister respekterar detta fullt ut, men påpekar hela tiden att det är kapitalismen som påverkar välfärden i negativ riktning, säger Damien Parrot och lägger till att det är ett argument som vinner genklang.

Han berättar att Bordeaux, som ligger i södra Frankrike, var en av de första städer – om inte den första – där de gula västarnas stora blockader startade med dunder och brak i november i fjol.

Stadens gula västar visade verkligen vägen för rörelsen, som sedan med explosiv kraft konfronterade Macron-regeringens politik, menar Damien Parrot. För fransmannen, som är utbildad industridesigner, blev natten mellan den 17 och 18 november en milstolpe och starten på det stora arbetet med att organisera kampen.

Aage Christensen
Damien Parrot med sin gula väst.

Han mötte upp med hundratals andra för att blockera trafiken på motorvägen i nord-sydlig riktning utanför Bordeaux. De hade diskuterat detta i en veckas tid på sociala medier, efter att lastbilschauffören Eric Drouet från Paris i ett videoklipp hade uppmanat fransmännen att blockera trafiken iklädda gula västar.

De skrikgula reflexvästarna hör till standardutrustningen i alla franska bilar, så det var lätt för de flesta, och rörelsen fick i samband med detta en synlig symbol.

– Blockaden, som stoppade trafiken vid två broar över floden, fungerade över all förväntan. Under natten bildades en 20 kilometer lång bilkö. Jag sov inte en minut. Blockadens framgång innebar starten på de gula västarna, inte bara här utan i hela Frankrike, säger Damien Parrot och lägger till att de senare lyckades förhandla sig till en förlängning av blockaden till den 19 november med polisen.

Och så tog utvecklingen fart. Blockader av motorvägar och rondeller dök upp över hela landet. Efter en månads konstanta protester mot att bensin- och dieselskatterna skulle öka med mellan 21-45 öre från och med den 1 januari, beslutade presidenten sig för att sätta stopp för rörelsen.

– Rörelsen utvecklade sig snabbt till att omfatta mycket bredare politiska och sociala frågor som pensionerna och löneutvecklingen, införandet av verklig demokrati, och krav på att de rika skulle betala mer till samhället.

De gula västarna är mest välorganiserade i de mindre franska städerna. På detta sätt fungerar småorternas gula västar som inspiration och vitamininjektion för demonstranterna i de större städerna, som möter massivt polisvåld och hets från borgerliga medier, förklarar Damien Parrot.

– Det märks tydligt att det är stora delar av samhället som har beslutat sig för att bekämpa regeringens politiska åtgärder som gynnar de rika, säger fransmannen.

De gula västarna kräver ett stopp för regeringens nedskärningspolitik och insatser mot den höga arbetslösheten. De kräver president Emmanuel Macrons avgång, en upplösning av parlamentet, nyval samt en ny konstitution. De kräver högre skatter för de rikaste och lägre skatter för vanligt folk.

De gula västarna har infört folkråd för att diskutera och föra fram sina krav, samt utse lokala representanter.

– Redan den 30 november etablerades det första folkrådet, ett så kallat ”Conceil Populaire”. Det spred sig snabbt och nu finns det 75 folkråd. De har alla en platt struktur och fattar alla beslut själva.

Många diskuterar också på sociala medier. Detta äger rum i slutna grupper. Här kan man få alternativ information om till exempel polisvåld och om storslagna demonstrationer som medierna tiger om, berättar Damien Parrot.

Behovet av att samla kampen och ge den ett rikstäckande uttryck förde samman 800 personer den 27 januari. Det kom folk från alla 75 lokala råd. Från 50 av dem kom utvalda delegater, som naturligtvis kunde avsättas av dem som hade valt dem, berättar fransmannen.

– Alla lokala folkråd och dess medlemmar hade fått ett frågeformulär i förväg, där de kunde skriva ned sina fem huvudkrav. Varje folkråd fick presentera sina krav på det gemensamma mötet och berätta hur de arbetade med dem.

– Det visade sig att de två krav som framträdde starkast var en rättvisare fördelning av rikedomarna – en mervärdesskatt – och en folkomröstning om utökning av demokratin till direktdemokrati, berättar Damien Parrot.

Det nationella mötet sammanfattade kraven och många av demonstranterna skriver nu dessa med tusch på sina gula västar.

Andra krav från de lokala råden var riktade mot nedskärningar och arbetslöshet, men det var också krav på lägre skatt för vanligt folk, en 40-procentig ökning av de grundläggande sociala förmånerna, för återupprättandet av offentlig service och utökad bemanning, klimatkamp samt att bostadsbristen och hemlösheten skulle byggas bort.

Slutligen löd kraven: Omedelbart stopp för privatisering samt återförstatligande av vägar, flygplatser och järnvägar.

På det gemensamma mötet för lokala råd i april diskuterade de EU:s negativa roll för politiken i Frankrike, berättar Damien Parrot.

– Själva rörelsen växer gradvis och antalet stormöten mångdubblas hela tiden. Nu diskuterar vi hur vi ska förhålla oss till EU. I årtionden har EU och dess ekonomiska logik angripit våra offentliga sociala system, vårt utbildningsväsende, sjukvården, arbetsrätten och allt som tidigare gav medborgarna anständiga liv, säger Damien Parrot.

Damien Parrot menar att vissa grupper, som får mediernas fulla uppmärksamhet, saboterar kampen. Han hänvisar till de relativt få ”caseurs” som finns i de gula västarnas led, som under flera demonstrationer i Parisområdet kastat stenar, bränt bilar och krossat bankfönster och liknande. Det finns några hundra sådana. De klär sig i svart och bär hjälmar.

– Jag måste understryka att sammanstötningarna med ordningsmakten bara är till maktens fördel, och inte sker mot dess vilja. Det svarta blocket har ingen riktig politisk strategi och saboterar bara vår kamp genom sina ständiga sammanstötningar mellan sina upphetsade demonstranter och ordningsmaktens styrkor, menar Damien Parrot.

Damien Parrot understryker att bristen på demokrati i Frankrike är en av de viktigaste frågorna för de gula västarna.

– Gula västarna-rörelsen föreslår att landet inför fler folkomröstningar, så kallade ”Le référendum d’initiative citoyenne” (medborgarinitierade folkomröstningar). Utan styrning och inblandning från presidenten eller regeringen. Det har varit ett av de gula västarnas huvudkrav ända sedan hösten 2018, förklarar han.

Damien Parrot avvisar de förslag för en ”landstäckande dialog om demokratin” som Emmanuel Macron presenterat under de senaste månaderna.

– Han försöker bara att mjuka upp oss. Men det fungerar inte. Folk kräver mer inflytande och äkta demokrati. Vi kommer fortsätta att pressa honom.

Texten är en förkortad och något bearbetad version av en intervju som ursprungligen är publicerad i den danska tidningen Arbejderen.

Översättning: Artur Szandrowski