Hoppa till huvudinnehåll

De jagar fusk och brott i arbetslivet: ”Kortsiktig vinning för individen”

Myndighetssamarbetet mot brott i arbetslivet är ute på kontroller igen. 230 arbetsmiljöbrister har uppdagats och fem fall av misstänkt människohandel har anmälts. – Det har åtminstone inte blivit bättre, säger Arne Alfredsson på Arbetsmiljöverket.

Myndighetssamarbetet mot brott i arbetslivet startade sin verksamhet 2018.
Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket, Polisen, Skatteverket och fem andra myndigheter samarbetar för att kontrollera en växande arbetslivskriminalitet i Sverige. Sedan starten 2018 har myndigheterna genomfört närmare 2.500 kontroller där stora brister uppdagats i både arbetsmiljö, anställningar och inbetalning av skatt. 2019 tvingades till exempel vart tionde kontrollerat företag att lägga ned sin verksamhet.

Under 2020 har kontrollerna inte gått att genomföra på grund av coronapandemin, men de senaste två veckorna har samarbetet startat upp sin verksamhet igen. Drygt 150 företag har kontrollerats och på dessa hittades inte mindre än 230 arbetsmiljöbrister. På 30 av dessa företag var bristerna så pass allvarliga att verksamheten stoppades.

– Just för dessa kontroller är det viktigt att vi kan komma anonymt. Vi har mestadels besökt byggföretag, men också skönhetssalonger och bilverkstäder. Vi har hittat arbetare som jobbar på höga höjder utan säkerhet, men också personer som jobbar med kemiska preparat som kräver en läkarundersökning för att få hantera. Då gäller ett omedelbart förbud mot verksamheten eftersom det kan kosta folk livet, säger Arne Alfredsson, tillförordnad avdelningschef för myndighetsgemensam kontroll.

Något som också uppdagades var att cirka 30 personer på de kontrollerade företagen jobbade illegalt i Sverige. Av dessa är fem fall anmälda som misstänkta brott mot människohandel.

Arne Alfredsson
Nu har samarbetet varit igång sedan 2018. Skulle du säga att det skett en förbättring eller försämring på arbetsmarknaden?
– Det har åtminstone inte blivit bättre. Huruvida det blivit sämre är svårt att säga, men vi hittar i alla fall väldigt många brister på den svenska arbetsmarknaden.

Vad måste samhället göra för att lösa dessa problem?
– Det handlar mycket om normer och värderingar. Vi måste gå till oss själva och känna efter vad som känns okej. Är det rätt att hyra svart arbetskraft för att renovera villan? Är det rätt att tvätta bilen för en hundring, trots att man vet att det inte står helt rätt till med arbetsförhållandena? Så länge folk köper dessa tjänster kommer problemen att fortsätta.

Läggs det inte mycket ansvar på individen i den beskrivningen? Har inte samhället också ett ansvar?
– Det handlar om det med. Men i slutändan blir inte samhället bättre än vad vi bygger det till. Om du tjänar pengar på att beställa en billig renovering så försvinner pengar från statskassan, som till exempel hade kunnat användas till sjukvård. En kortsiktig vinning för individen kan vara det totalt motsatta för samhället.