Vittnar om dåliga villkor på Samhall: ”Ett bemanningsföretag som vill göra profit”

Det statsägda aktiebolaget Samhall, med uppdrag att skapa arbete för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, har de senaste åren befunnit sig i blåsväder. Det har rört sig om allt från att anställda fått besvär som hosta och utslag, då de fått arbeta utan skyddsutrustning, till kritiskt låga löner och monotona arbetsuppgifter som gett förslitningsskador.

– Samhall är inte längre anpassat till folk med funktionshinder, säger Simon (som egentligen heter något annat), en ung Samhallarbetare vid en fabrik som aktiebolaget har avtal med.

Simon vittnar om att trots att Samhall har varit i skottgluggen så är arbetsvillkoren och miljön fortsatt dåliga.

– Fabriken där jag jobbar är väldigt dammig och varm. Bristen på syre gör inte arbetet lättare. En arbetskamrat har svimmat på grund av det och en med astma har varit tvungen att lämna bandet.

Tempot på fabriken är högt. Produktionen pausar aldrig, vid rasten byter arbetarna av varandra vid bandet. Det ger en enorm tidspress. Ofta hinns inte toalettbesök eller måltid med.

– Varken Samhall eller ledningen på arbetsplatsen tar någon hänsyn till våra funktionshinder. Det är många som har problem med leder, men som ändå tvingas utföra arbete som sliter hårt. Fötterna gör ont efter att stått på det hårda betonggolvet hela dagen. Flera här kan inte jobba i riktiga arbetsskor, så de har fått köpa in egna utan skyddsplätering.

Simon berättar att han själv höll på att gå in i väggen.

– När tempot var som värst fick jag via en släkting komma till ett annat arbete. Det gjorde att jag kunde varva ned, men efter ett par månader fick jag kravet från Samhall att återgå till arbetet på fabriken.

Varje år får Samhall statligt stöd på mer än 4,5 miljarder kronor. Det ska kompensera för bland annat lägre arbetstakt och anpassad arbetsmiljö. Samhall behöver dock inte visa hur pengarna används.

– Den problematik vi har tas överhuvudtaget inte på allvar. Samhall fungerar som ett bemanningsföretag som vill göra profit.

Simon beskriver kommunikationen med Samhall som värdelös. Cheferna besöker fabriken ibland, i syfte att informera de anställda om något. Inte för att lyssna på vad de anställda har att säga.

– Cheferna kommer med en undanflykt och skyndar fort iväg. De skiter i att agera trots att vi är flera som ringt dem och berättat om brister. Nu har dock arbetstempot sänkts med typ 30 procent efter att många Samhallarbetare och fabriksanställda reagerat, men det är inte Samhallchefernas förtjänst. Tidigare var jag och flera arbetskamrater från Samhall tvungna att sjukskriva oss på grund av stress. Det sker inte i lika stor utsträckning nu, även om arbetet fortfarande är tungt.

Nu har de Samhallanställda precis getts möjlighet att få prata med en fabriksanställd om hur de upplever arbetsmiljön, vilket Simon tror kan leda till förbättringar.

Ett annat problem med Samhall är de osäkra anställningarna. Oftast får arbetarna inte förrän i sista stund veta om deras kontrakt ska förlängas eller inte.

– Det gör ju att man blir orolig och mår dåligt. Lönerna är sketna. När jag började arbeta för Samhall fick jag efter skattat heltidsarbete ut 13.000 kronor. Idag, två år senare, är jag uppe i cirka 15.000 kronor efter skatt. Jag är tacksam över att jag fått jobbet efter att ett tag varit arbetslös, men vi får stå ut med mycket skit.