Hoppa till huvudinnehåll

Högerbacken med hjärtat till vänster

– Laget, oavsett om det är fotboll eller samhälle vi pratar om, är det viktigaste, säger Uefacupvinnaren och ärkeängeln Ruben Svensson, som går i pension efter fritidsledarjobbet i Hjällbo.

Det blev sammanlagt 390 matcher i den blåvita tröjan för ”Röde Ruben”. Trots positionen till höger i backlinjen stod han till vänster i politiken då som nu.
Marcus Jönsson

– Att bygga ett bra fotbollslag är politiskt sett till vänster, som jag ser det. Man hjälps åt och jobbar tillsammans, både i försvars- och anfallsspel. Det är så jag önskar att samhället också skulle vara, att man jobbade mycket mer tillsammans.

– Självklart måste det individuella också finnas med. Men laget, oavsett om det är fotboll eller samhälle vi pratar om, är det viktigaste.

Ruben Svensson tar en klunk av kaffet och ser allvarlig ut för ett ögonblick. Vi sitter på ett fik i den gamla arbetarstadsdelen Majorna i Göteborg, hemmaplan för den nyss pensionerade fritidsledaren och blåvita legendaren.

Ruben Svensson var högerback i det odödliga Blåvittlag som vann allt de ställde upp i 1982, Allsvenskan, Svenska cupen och Uefacupen. Samma år fick han hederspriset Årets ärkeängel av Supporterklubben Änglarna.

Uppvuxen i värmländska Hagfors (dialekten har hängt i) kom Ruben Svensson till Göteborg efter att ha pluggat till fritidsledare i Linköping och varit med och spelat upp BK Derby till den högsta serien i svensk fotboll.

Det var när han spelade i Derby som han fick smeknamnet ”Röde Ruben”, för sina politiska åsikters skull. Det kommer från när dåvarande förbundskaptenen, Georg ”Åby” Ericson, i samband med VM i Argentina 1978 sa att han kände sig säkrare i Buenos Aires än på Stockholms gator. Åby hade minsann inte lagt märke till något förtryck i landet som styrdes av en militärjunta och där tusentals misstänkta motståndare till regimen systematiskt ”försvann”.

– Då sade jag något i stil med, ja fotboll kan Åby säkert, men politik tror jag inte han fattar något av. Sedan fastnade det där.

Smeknamnet har ”Röde Ruben” ingenting emot.

– Absolut inte. Och tittar man på hur samhället ser ut nu så har det aldrig varit större skillnader. De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. För mig är det en självklarhet att ju mindre löneskillnader det finns i samhället, desto större chans är det att samhället mår bra. Och ju större skillnaderna är, desto större risk för mer kriminalitet.

Ruben Svensson har jobbat som fritidsledare i Hjällbo sedan 2001. En invandrartät förort med hög arbetslöshet, där många unga lämnar skolan utan godkända betyg.

– Man får inte släppa de ungdomarna. Sannolikheten att de ska hamna i kriminalitet är jättestor om de inte kan gå vidare. Man måste hålla mycket mer koll på vad som händer, och vad de som inte är så duktiga på att läsa kan göra istället. De har ju andra kvaliteter, det har alla.

– Det tråkiga med den här stan är att den är så segregerad. Men jag trivdes jättebra i Hjällbo. Det finns så mycket potential där som man inte utnyttjar på rätt sätt.

Det var under uppväxten i Värmland som klasskillnaderna blev tydliga för Ruben Svensson, som själv kom från ett välbeställt hem.

– Min pappa hade ett fint jobb som överingenjör och vi bodde i villa. När jag umgicks med kompisar från andra hem märkte jag hur stora skillnaderna var, även om Sverige var på väg upp då på sextiotalet. Då fick jag de åsikterna, successivt.

Värderingarna har han hållit fast vid, trots att det inte alltid var lätt att komma från ett finare hem.

– Nu är det ofta de som har det sämst som får höra en massa skit, men då var det nästan tvärtom. De andra testade mig hela tiden. Härskade, som man sa på den tiden. Jag fick slåss ganska mycket ett antal år, innan jag blev bra i idrott. Då blev jag accepterad.

Ruben Svensson kom till IFK Göteborg 1978. Men anbud för att flytta från Derby fanns redan tidigare.

– IFK, AIK och Norrköping var intresserade. Men det året vi gick upp med Derby tyckte jag att det skulle varit helt fel att gå. När man precis har gått upp i allsvenskan kan man ju inte lämna, man måste vara kvar det året åtminstone och se vad som händer. När vi sedan åkte ur gick jag till Blåvitt.

Hur många av dagens spelare tror du tänker likadant, att man är skyldig klubben åtminstone ett år till efter uppflyttning?

Ruben Svensson ler.

– Jag tror väl inte att det är sådär jättemånga.

Uppvaktningen till trots var det aldrig nära att flyttlasset skulle gått till Stockholm eller Norrköping istället.

– Det var inget att tveka om, IFK var det lag som hade mest publik på den tiden. Om jag hade gått till AIK hade jag fått tio gånger mer, men pengarna var helt ointressanta och jag ångrar mig absolut inte.

Inte konstigt att han inte ångrar sig. Ruben Svensson blev svensk mästare med IFK Göteborg tre gånger, vann Svenska cupen lika många och så Uefacupen 1982. Med Sven-Göran Eriksson som tränare och med spelare som Torbjörn Nilsson, Dan Corneliusson och Ruben Svensson slog Blåvitt de välbetalda proffsen i Hamburger SV med 1-0 hemma och 3-0 borta i finalen, trots att IFK-spelarna var amatörer som hade vanliga jobb vid sidan av fotbollen.

Det är i alla fall så det brukar beskrivas. Att Blåvitt vann trots att spelarna inte var proffs. Men att kombinera fotbollslivet med ett vanligt arbete tror Ruben Svensson skulle kunna fungera även idag, och vara bra för unga spelare med mycket fritid och få intressen utanför fotbollen.

– Det är inte omöjligt att dagens spelare skulle kunna ha ett halvtidsjobb och ändå prestera lika bra. En del tror jag till och med skulle tjäna på det och bli bättre fotbollsspelare.

När Ruben Svensson får jämföra fotbollen för 30-40 år sedan med dagens fotbollscirkus ser han stora skillnader.

– Det blir inte samma lagkänsla och det går inte att få samma hjärta som förr. Då var det ändå en hel del spelare som spelade i en enda förening. Eller de kanske kom från en mindre förening och stannade sen i en allsvensk klubb. Nu har du spelare som varit i en tolv, tretton olika föreningar, och det går inte att bygga ett lag lika bra när många spelare är där så kort tid.

Marcus Jönsson
Ruben Svensson på hemmaplan i Göteborg.

Även längre ner i serierna har förutsättningarna förändrats. Breddfotbollen i hela landet har det tufft och Göteborg är inget undantag. Tre klubbar i division sex har inför höstsäsongen fått dra sig ur seriespelet eftersom de inte får ihop lag.

– Det är väldigt tråkigt. När jag flyttade hit tror jag det fanns ända ner till division tio. Med färre lag blir det lätt att ungdomarna gör fel saker. Kommunen borde förstå att inte bara fotbollen utan hela samhället förlorar på det. Och det gäller inte bara fotboll utan all idrott.

Ruben Svensson ser uteblivet stöd till föreningslivet som en viktig anledning till att klubbarna och lagen blir färre. En annan är hur individualismen som genomsyrar samhället idag inverkar på unga.

– De blir så påverkade av all reklam. Du ska ha den finaste bilen, de dyraste märkeskläderna och tjäna mycket pengar. Men nej. Det är inte det som gör att du får ett bra liv. Det viktiga är att du mår bra, och det räcker alldeles utmärkt att få ett jobb på Volvo eller att bli lokalvårdare.

– Det är som i fotbollen, och en anledning till att det blir färre lag, tror jag. För det räcker liksom inte att spela i division fem eller sex. Men jo, det gör det. Du kan ha ett fantastiskt liv och träffa en massa nya människor genom fotbollen även när du spelar i division sju.

Valet står för dörren och samtalet glider in på politiken.

– Förr var det mycket tydligare för människor att se att partierna till höger är till för dem som har mycket pengar. Men nu har partierna närmat sig varandra. Fortfarande finns det klara skillnader men högerpartierna presenterar sin politik på ett mycket smartare och otäckare sätt. Sverigedemokraterna kan säkert få 25 procent i riksdagsvalet och det är hemskt.

Hur kommer det sig?

– Många människor tror att det räcker med fler poliser för att lösa problemen, och vad gäller kriminaliteten utgår många från att det inte är svenskar utan bara ”de andra” som håller på med det.

– Det finns saker som inte fungerar i migrationspolitiken, det måste man kunna vara ärlig och säga. Men de som hela tiden bara anklagar de som kommer från andra länder, eller som har föräldrar som kommer från andra länder, har ingen koll på hur verkligheten ser ut.

Ruben Svensson menar att SD drar nytta av verkliga problem och ett berättigat missnöje med samhällsutvecklingen.

– Se på pensionärerna. En femtedel av Sveriges pensionärer lever under EU:s fattigdomsnivå. Och de blir fler och fler, för pensionerna kommer bara att bli sämre för de som är unga nu, om man inte ändrar på systemet. Det är fruktansvärt. Vi pratar om människor som jobbat i fyrtio år, och får så jävla dålig pension.

– Då är det så lätt för rasisterna att säga att det är för att vi tar emot en massa folk från andra länder som inte jobbar och det är de som kostar pengar. Men det stämmer inte. Det är för att man tillsätter för lite pengar till pensionssystemet. Solklart måste man tillföra mer pengar till systemet.

Han vänder sig också emot en höjning av pensionsåldern.

– Det måste fungera så att du inte är helt slut när du går i pension. Du ska vara något så när frisk och ha ett antal år på dig att leva gott. Det är också skillnad på vad man har för typ av jobb. En del kan jobba längre medan andra som har tunga jobb som sliter på kroppen behöver gå tidigare. Och att jobba med människor kan också slita mycket och vara nog så tufft.

De närmaste planerna för den nyblivne pensionären är att helt enkelt ta det lugnt. Men för att hålla kroppen igång spelar Ruben Svensson varje lördag på Kamratgården med ”det äldre gardet” från Blåvitt.

– Det är inte så många kvar av dem som jag spelade med, men Tord Holmgren och Jerry Carlsson är kvar. Vi kör fem mot fem utan målvakt, det blir mål om man träffar stolpe eller ribba. Det är en rolig grej att gå upp och köra en timme. Så tar man en kopp kaffe innan och efter och sitter och tjötar. Det är skoj och så måste man upp på morgonen och röra på sig lite.

Fakta

Ruben Svensson om…

…den bäste han spelat med:

”Jag kan inte rangordna dem, i och med att det var på olika positioner. Men det är klart att den störste ändå, det var ju Torbjörn Nilsson. Vi hade ett fantastiskt lag, men om man måste välja en så är det Torbjörn.”

…den bäste han spelat mot:

”Där var en schweizare som jag hade jätteproblem med, René Botteron. Han spelade i FC Zürich då som vi mötte i Tipscupen.”

…den bäste han tränat:

”Som ung spelare var det när Jesper kom, Jesper Blomqvist. Han var inte med i A-truppen först, utan spelade med juniorerna. Jag hade hand om B-laget på den tiden som assisterande tränare och så var vi i Helsingborg och spelade en match. Det var första gången jag såg Jesper spela och det var bara, 'wow! In med honom direkt!'”

…årets Blåvitt:

”Det är intressant med Poya. Men jag är lite konservativ och tror att det fortfarande skulle gå alldeles utmärkt att spela 4-4-2. Tjusningen med fotboll är att olika lag spelar på olika sätt, men det blir för mycket sidledsspel för att jag ska må bra. Målen är ju fortfarande på kortsidan.”

…han inte hade satsat på fotbollen:

”Jag höll på med en massa olika idrotter när jag var ung – ishockey, bandy, fotboll och friidrott – men det egentliga valet stod mellan långdistanslöpning och fotboll. Jag hade väldigt lätt för löpning och tyckte om det här med att plåga mig tills jag kräktes. Det låter konstigt men så är det.”

Ruben Svensson gjorde totalt 390 A-lagsmatcher för IFK Göteborg. Det sista – eller senaste – uppdraget han hade för klubben var som materialare 2014, efter att ha varit assisterande tränare mellan 1993 och 2000.

– Jag kunde inte tacka nej när de frågade. Sen märkte jag efter ett tag att det här är inte min grej. Men jag ångrar inte det heller, absolut inte. Jag tycker det är rätt häftigt att man har varit spelare, assisterande tränare och så materialförvaltare efter det.

– Det är svårt att se att Zlatan skulle bli det. Men vem vet! Han är oberäknelig, så är det någon så kanske det är han.