Hoppa till huvudinnehåll

Sopkonflikten Kommunen har 27 miljoner skäl att sätta dit arbetarna

Först gav Stockholms kommun det konkursmässiga sophämtningsbolaget Reno Norden fördelaktiga villkor i avtalet dem emellan. Sedan deltog kommunens bolag Stockholm Vatten och Avlopp aktivt i kampanjen mot arbetarna. Nu avgör Arbetsdomstolen om arbetarna ska tvingas betala böter till företaget.

Drygt ett halvår efter konflikten haltar sophämtningen i Stockholm fortfarande.
Janne Bengtsson

Stockholms kommun hade minst 27 miljoner skäl att sätta dit de arbetare som tidigare skötte sophämtningen i kommunen, och som valde att ta strid för sina rättigheter. Proletären har fått tillgång till avtalet mellan kommunägda Stockholm Vatten och Avlopp (SVOA) och Reno Norden AB som vunnit upphandlingen om sophämtningen i Stockholm.

Konflikten bröt ut när kommunen genom sina handgångne män i företaget ville tvinga sophämtarna till en nyckelinventering, en inventering som skulle inneburit att sophämtarna lämnat ut sina yrkeshemligheter till företaget och därmed blivit lätt utbytbara i de kommande löneförhandlingarna. En inventering som dessutom enligt avtal inte ingick i sophämtarnas arbetsuppgifter.

När konflikten hamnade i AD var arbetarnas motpart Biltrafikens Arbetsgivarförbund, men i bakgrunden också Stockholms kommun, styrd av S, V, MP och FI. Kommunen backade helhjärtat upp Reno Norden mot arbetarna. Kommunen hade miljoner skäl till det.

Den 30 november 2011 skrev SVOA och Reno Norden ett avtal som gav företaget rätten till sophämtningen i delar av Stockholm. Avtalet förlängdes under våren 2017 för att kunna vara igång den 1 oktober 2017. För att fortsätta att hämta stockholmarnas sopor fick Reno Norden 1,3 miljoner kronor i månatlig ersättning plus 5 miljoner i engångsersättning för det som i avtalet heter ”etableringskostnader inklusive ersättning för risk”.

Men eftersom avtalet mellan Reno Norden och kommunen överklagades av andra aktörer, förband sig SVOA också att betala betydligt större belopp till företaget om avtalet av upphandlingsskäl upphörde före den 30 september 2022. Till exempel därför att företaget inte klarat sitt jobb beroende på en dålig personalpolitik med arbetarprotester och konflikt som följd, och något annat företag därmed skulle fått ersätta Reno Norden som sophämtare i Stockholm.

Skadeståndet från kommunen uppgår enligt avtalstexten till 27 miljoner kronor om avtalet sägs upp före den 30 september 2018. Därefter minskar ersättningen med 5 miljoner kronor per år, fram till den 30 september 2022, då kommunen ”bara” behöver betala 7 miljoner kronor.

Dessutom förband sig SVOA också att ”förvärva de fordon som RenoNorden AB […] anskaffat i anledning av förevarande avtal” till det värde sopbilarna då ansågs betinga.

Reno Norden fick samtidigt avdrag på de böter som företaget annars skulle tvingats betala för brister i sophämtningen: första månaden inga böter alls, och andra månaden bara 25 procent av de summor man annars skulle tvingats erlägga i böter.

Drygt ett halvår efter konflikten haltar sophämtningen i Stockholm fortfarande. Enligt statistik som Proletären begärt ut från SVOA lämnade stockholmarna under de första tio helgfria arbetsdagarna under 2018 in sammanlagt 2453 klagomål på bristande sophämtning.

Konflikten mellan Reno Norden och sophämtarna ligger just nu i AD. Företaget har stämt sophämtarna på 5000 kronor vardera i skadestånd, plus rättegångskostnader. Domen faller i februari.