Hoppa till huvudinnehåll

Kräver upprättelse för massakerns offer: ”USA bör ta sitt ansvar”

Snart 30 år efter massakern i Mozote arbetar advokaten Ovidio Mauricio Gonzaléz med upprättelse för offren.

Ovidio Mauricio Gonzaléz arbetar för upprättelse för Mozotemassakerns offer.
Miriam Emanuelsson

Ovidio Mauricio González är advokat i National Center of Historical Memory (CNMH) och är en av två advokater som lyckades få amnestilagen i El Salvador upphävd i fallet med massakern i Mozote, där över 1000 civila mördades av regerings- och USA-stödda högermiliser. När Proletären träffar honom i den salvadoranska huvudstaden berättar han om ett komplicerat fall eftersom de få som överlevde själva massakern och fortfarande är i livet är gamla och få vågar vittna.

– Vi inledde våra undersökningar 1989 men hade svårigheter att få vittnena att tala. Överlevande övergav sina byar av rädsla för att mördas för att ha bevittnat massakern. I Mozote arbetade en argentinsk rättsmedicinsk grupp som påträffade benrester som utgjordes av barn yngre än tio år. De hittade också kvinnor och kunde konstatera att flera av dessa hade varit gravida. De var relativt väl bevarade eftersom gärningsmännen hade tänt eld på byggnaden som var byggt av lera som föll över de avrättade.

Ovidio Mauricio Gonzales berättar att de argentinska antropologerna också påträffade kulor och kunde se att mördarna hade skjutit sina offer från utsidan av klostret. De påträffade även tomhylsor av M16-gevär som kunde spåras till en vapenfabrik i Kanada och exporterats till den salvadoranska armén, vilket motsäger påståendet att det skulle ha varit gerillan som var ansvariga.

– Det var en väl utstuderad plan av det högsta befälet inom de väpnade styrkorna, ett grovt brott mot mänskligheten. Det var samma plan som USA genomförde i Vietnam under mottot; föra bort vattnet för fisken, det vill säga civilbefolkningen är vattnet och fisken är gerillan, utan vattnet kan inte fisken leva och utan folket överlever inte gerillan.

Ovidio Mauricio Gonzales uppger att USA aktivt deltog med militärt manskap på den salvadoranska arméns sida. Från Honduras och USA-basen Palmerola (Soto Cano) anlände USA-militärer och rådgivare. I Aguandalen i norra Honduras utbildade USA:s militära Sydkommando vad som skulle bli salvadoranska specialstyrkor, de som slaktade sina landsvänner i Mozote och Rio Sumpul.

– Det finns många vittnesmål om hur den honduranska armén deltog i att stoppa de salvadoranska flyktingarna vid Rio Sumpul och hur honduraner hjälpte flyktingarna på sitt territorium. Här avslöjas också den skamfulla roll som OAS (Amerikanska Staternas Organisation) intog i förhållande till massakrerna i Rio Sumpul och Mozote som OAS bestämt förnekade hade ägt rum. Jag har personliga erfarenheter från när jag stötte på USA-militärer på landsbygden när vi var ute för att undersöka mord. USA finansierade den salvadoranska armén med cirka 1,5 miljoner dollar per dag!

Advokaternas stämningsansökan mot delar av den högsta arméledningen har mot alla odds gått vidare. Processen har pågått sedan 1992 och accelererat sedan processen öppnades formellt 2016. Sammanlagt finns 23 höga militärer uppsatta på listan över de stämda. Flera av dessa har avlidit och nu återstår 14 som ska rannsakas inför domstol. Gonzalez uppger att ingen av de inblandade i massakern 1981 har vågat lägga korten på bordet.

– Flera militärer har till oss sagt i förtroende att det existerar en hemlig pakt om att inte yppa någonting av vad som hände. I USA har hemlighetsstämplade dokument från kriget avklassificerats via en ansökan av universitetet i Washington. I de berättar en USA-officer som var ansvarig för en helikopter hur han såg hur det salvadoranska flygvapnet bombade flyende civila vid floden Rio Lempa. Eller hur barn kastades ut från salvadoranska helikoptrar och senare påträffades döda i trädkronorna. Över dessa barbariska handlingar finns det dokument men som hemlighetsstämplats av USA.

– USA bör ta på sig sitt ansvar i massakern i Mozote. Till det övriga internationella samfundet vill jag rikta en vädjan om att stödja den juridiska processen, såväl med information som med ekonomiska resurser, inte bara i fallet Mozote utan även andra massakrer som samma armé genomförde i El Salvador.