Lärorikt och respektfullt om den mystiska ålen

Det ska det redan från början slås fast att Ålevangeliet med underrubriken ”Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk” av kulturjournalisten Patrik Svensson är en helt fantastisk och mycket läsvärd bok.

Från mina unga tonår och upp till en bit in på mina nedre 20, fiskade jag ofta ål. Därefter tog andra intressen över. Förövrigt precis som för författaren själv.

Det fanns då, på 60-70-talet, gott om ål. La man ut långrev, agnat med fet daggmask, fick man alltid ål.

Mindre ålar stektes och lite större kokades in. I dag får man ingen ål. 95 procent av världens ålbestånd har försvunnit under de senaste 40 åren.

När jag först hörde talas om Patrik Svensson bok visste jag att jag var tvungen att läsa den. Gjorde så.

Albert Bonniers förlag

Ålevangeliet (2019)

Boken behandlar alla sidor av ålfisket och dess mystik. Ja faktiskt ännu mer genom det gedigna och väl genomförda undersökningsarbete som författaren har gjort.

Detta ger att vi får reda på att Aristoteles ansåg att ålen uppstod av sig själv ur tomma intet (eller ur dyn), och att Sigmund Freud under en tid, i Trieste, höll på med att skära upp ålar för att finna dess testiklar. Det misslyckades och Freud lämnade naturvetenskapen för annat.

Till detta kommer då mysteriet med ålens vandring tillbaka till sin födelseplats, Sargassohavet. Hur är det möjligt att ålen efter flera år som ensamma varelser i europeiska sötvatten helt plötslig börjar simma mot Sargassohavet? Inget vet med bestämdhet. Trots mycket forskning är det alltjämt en gåta.

Det finns inte heller en klar och tydlig förklaring till varför ålen nu nästan är utrotad. För mig blir förklaringen flera samverkande orsaker som alla bottnar i den kapitalistiska rovdriften av naturen på flera plan.

Patrik Svenssons Ålevangeliet är nominerad som faktabok till Augustpriset 2019, en helt riktig nominering.

Men inte nog med detta. Enligt mitt förmenande är boken så mycket mer än ”enbart” en faktabok. Den har både skönlitterära och dokumentära inslag. Dessa inslag ger boken en litterär spänst och spänning vid läsandet.

Dessa skönlitterärt dokumentära inslag utgörs av författarens egna ålfiske i åar och sjöar ihop med sin far under sin ungdom. Det är här den nattliga mystiken och respekten för ålen i sig träder in. Det är exakt skildrat.

Till detta kommer skildringen av författarens far. Han var asfaltsarbetare som dog en troligt för tidig död på grund av sviter från en farlig och ohälsosam arbetsmiljö. Detta ihop med den vördnad för sin far och hans liv som skildras samt vetskapen av sin egen ”klassresa” ger även boken ett klassperspektiv. Ett klassperspektiv med respekt för arbetarklassen.

Allt detta ger en mycket mångfacetterad, lärorik och intressant skildring som ni kan få er till livs vid läsning av Ålevangeliet.

Dessutom är omslaget, av Eva Wilsson, så vackert och suggestivt att det är värt en egen nominering.