Hoppa till huvudinnehåll

Pensionärer protesterar: Nedskärningar hotar deras Livslust

Seniorverksamheten Livslust i Backa Kulturhus i Göteborg hotas av nedläggning när politikerna i stadsdelsnämnden vill skära ned med 90 miljoner i Norra Hisingen.

När Proletären besöker verksamheten Livslust i aktivitetshuset i Backa pågår pingisen för fullt.
August Eliasson/Proletären

Verksamheten Livslust har funnits i 11 år och startades för att komma tillrätta med ohälsotalen för pensionärer. Livslust samlar 1000 pensionärer i veckan och har ett mycket brett utbud av aktiviteter som dans, sång, yoga, skrivarcirklar, bordtennis, utflykter och artistbesök. 

Kulturhuset besöks av 30.000 pensionärer under ett år. De flesta verksamheterna är samlade i kulturhuset och många möten sker där dagligen. 

Många av besökarna har demonstrerat, skrivit till politikerna i nämnden och till alla partier i kommunfullmäktige, besökt stadsdelsmöten och samlat in 600 namn mot nedläggningen. Rollatorer, kryckor och övriga handikapp har inte hindrat pensionärerna från att protestera.

SDN Norra Hisingen ska skära ned på kultur, hemtjänst, äldreomsorg och fritidsgårdar i år. Nästa år ska nämnden spara 90 miljoner.

Proletären stämmer träff med tre aktiva som kämpar mot nedläggningen. Börje Johansson, Dan Johansson och Mona Johansson möter upp och vi slår oss ned vid ett bord med en kopp kaffe.

Vad betyder Livslust för er?

– Som pensionär har jag något att se fram mot nästan varje dag i veckan. Det finns nästan alltid något som passar mig i programmet. På morgonen när jag kommer upp är det roligt att kunna gå ut genom dörren och veta vad jag ska göra. Det är inte alla som har det så. Våra anhöriga behöver inte oroa sig när de vet att jag är här. Om jag mår bra så mår de också bra. Då slipper jag kanske det där oroande samtalet från dem, säger Dan Johansson och berättar att han är med i en skrivarcirkel där han ofta får tips om böcker han kan föra vidare till barn och barnbarn. 

– Men bommar de dessutom igen biblioteket så kan jag inte det längre.

Mona Johansson jobbar som volontär på Livslust:

– Det betyder jättemycket för mig. Det är som mitt andra hem här på kulturhuset. Vi är ett väldigt fint gäng som är här och jobbar. Här i kulturhuset ryms många aktiviteter och vi får nya vänner hela tiden. Jag vågar inte tänka på hur det blir om verksamheten läggs ned. Idag slipper vi gå till vårdcentralen och kuratorerna för att vi mår dåligt. Dör Livslust så dör en del av Backa.

Börje Johansson håller med Dan Johansson om betydelsen av att ha något att se fram emot om dagarna.

– Jag har ett helt exceldokument hemma där jag har prickat in alla aktiviteter. Ibland går jag hit själv, ibland med min sambo och ibland går också min svärmor med. Sen är jag pantad för bordtennisen som är på onsdagarna.

August Eliasson/Proletären
Mona Johansson och Dan Johansson.

Många aktiviteter på Livslust är kostnadsfria eller har låga avgifter. Många av kvinnorna som går på verksamheten har inte någon tjock plånbok, men de flesta har råd att vara med på Livslusts aktiviteter. En biljett till Operan kostar 500-600 kronor. När Lill Lindfors och Sten och Stanley var på Livslust och drog fulla hus, kostade biljetten 100 kronor.

Det är fler kvinnor än män som är med i verksamheterna. Av de 25 volontärerna är de flesta kvinnor. 

För att få fler ensamstående män att komma till kulturhuset startade de Gubbröran, där ett gäng gubbar lagar enkel mat och ”tjötar” ihop, berättar Mona Johansson

– Det är svårare att fånga upp dem i verksamheten än par där kvinnan oftast drar med sig gubben hit.

Trots Livslusts betydelse står politikerna fast vid nedskärningarna. Stadsdelsnämndens ordförande Patrick Gladh (S) uttalar sig i Göteborg Direkt den 21 november:

”Jag önskar att vi kunde lämna besked om att vi kan lämna Livslust orört men det kan vi inte. Vi står inför ett underskott på 90 miljoner kronor 2019 och verksamheten ingår i översynen för att få en budget i balans som vi har krav på oss från fullmäktige att få.”

Nämndledamöterna menar att de inte ska lägga ner verksamheten. De ska istället omforma den och sprida den över flera ställen. 

– De konkretiserar inte vad som ska hända och pratar i svepande termer. Vi behöver inte vara oroliga och det ska nog lösa sig, får vi höra. Politikerna har inte fattat hur verksamheten fungerar, säger Mona Johansson. 

– Jag uppfattar det som att man kör över de anställda och de äldre i en hel stadsdel. Det enda som ska bli kvar är Livslusts arbetssätt, säger de. Men hur kan de veta hur man arbetar här? Politikerna har aldrig visat något intresse för oss eller varit här. Vi fick av en slump reda på att verksamheten ska läggas ned för några veckor sedan, säger Dan Johansson.

Kulturhuset ska rivas nästa år och ett stadsdelshus med ”rum för kultur” ska stå klart i september 2019. Men Dan Johansson är kritisk till begreppet ”rum”.

– Det låter lite fattigt. De pratar om mötesplatser. Vad ska det bli där? Lite kaffe med dopp? Många är gamla och orkar inte kämpa. De kroknar tror jag. 

– Här är det tryck på verksamheten. Här får vi både använda hjärnan och kroppen. Dans är superbra för kroppen har jag hört, fortsätter Dan Johansson.

– Många kommer att må sämre och bli isolerade om Livslust försvinner. Men vi kommer inte att ge oss. Vi måste höja rösten och vara många så att vi kan vinna, säger Mona Johansson.

Dan Johansson är kritisk till politikernas kortsiktiga tänkande.

– Det är bara pengar som räknas Det är kapitalet som styr helt och hållet. Här slaktar man en tredjedel av befolkningen rätt av. Det är skamligt! 

– Om vi inte stoppar nedläggningen så är vi snart tillbaka till fattighuset, avslutar Dan Johansson.

Den 11 december ska beslut om Livslust tas på stadsdelsnämndens möte i Norra Hisingen.

August Eliasson/Proletären
Micky Skottlund, Börje Johansson och Mona Johansson i pingislokalen.

 

”Jag räknar dagarna och sekunderna innan jag kommer hit”

Varje onsdag kommer pensionärer till Livslust för att spela pingis.

– Det är så fin sammanhållning, säger Mona Johansson, volontär.

– Att de ska skära ned på detta är helt vansinnigt! Det är så många som behöver Livslust. Här finns något för alla.

Volontären Börje Johansson ber alla om uppmärksamhet, och berättar om mötet med politikerna.

– Vi fick inte säga något på mötet. De försöker mörka detta, säger han och uppmanar alla att komma till nästa öppna förmöte i stadsdelsnämnden.

En av de ungefär 20 deltagarna på pingisen är Micky Skottlund.

– Jag hade inte spelat på 25 år. Jag är 71 men nu känner jag mig som 15 på nytt! Jag räknar dagarna och sekunderna innan jag kommer hit. Och det som kostar av det här är ju bara strömmen.

Vad tycker du om politikernas förslag?

– Idiotiskt. De borde inte vara politiker om de tar sådana beslut. Varje frisk människa här sparar ju hur mycket som helst. Detta är gratis friskvård!

August Eliasson/Proletären
Skrivcirkeldeltagare runt bordet (medsols) Eira Hillerström (i rosa tröja), Görel Bråne, Helena Lindbom, Dan Johansson, Birgit Eklöf och Zaiga Holm.

”Vi äldre är också lekfulla, barnsliga, nyfikna och vill kunna aktivera hjärnan”

På Livslusts skrivarcirkel träffar vi Eira Hillerström, Görel Bråne, Birgit Eklöf, Zaiga Holm, Dan Johansson och volontären Helena Lindbom, som håller i cirkeln.

– Det är så viktigt att vara aktiv om man är äldre. Det sparar in så mycket, säger Birgit Eklöf som är arg på hur politikerna behandlar pensionärerna idag.

– De har den här pensionsgruppen som är någon slags hemliga klubben. Man ska inte tro att man får någon vidare pension. Det är åt helskotta!

Eira Hillerström instämmer.

– Ja, man kan fråga sig vad de har bakom pannbenet.

Görel Bråne påpekar hur viktigt det är med stimulans och aktivitet för äldre.

– På Livslust finns aktiviteter för motorik och fysik och man får interagera och lära känna folk. Det motverkar depression och ångest.

Cirkelledaren Helena Lindbom tycker det är viktigt att äldres resurser tas till vara. 

– Idag är medborgarskapet för äldre utformat så att det mest är en klapp på huvudet.

Zaiga Holm menar att många som slutat jobba saknar känslan av att vara vara behövd. 

– Det här är ett sammanhang! Utan något som detta så vacklar man.

– Vi äldre är också lekfulla, barnsliga, nyfikna och vill lära oss. Vi vill aktivera hjärnan, säger Birgit Eklöf..

Helena Lindbom tycker att demokratin blivit mer urholkad.

– Idag känns det som att vi bara går och röstar var fjärde år. Det känns som att beslutet redan är fattat av politikerna. Men vi ger inte upp!