Hoppa till huvudinnehåll

Östersjön – unikt men hotat hav

Inget av länderna kring Östersjön, inte heller Sverige, lever upp till klimatmålen. Av de viktigaste 58 målen är endast 16 uppnådda.

Det är näringsämnen som kväve och fosfor som leder till de omfattande algblomningarna i Östersjön. När algerna sjunker till bottnen uppstår ”döda” bottnar.
Anna Roos

Östersjön är ett hotat hav. Övergödning, algblomning, döda bottnar, förlust av biologisk mångfald och utfiskning. Som om inte detta vore nog så hotar också påverkan från de pågående klimatförändringarna. Den svenska grenen av Världsnaturfonden, WWF, har granskat de nio länderna kring Östersjön och hur de uppfyllt de mål de själva satt upp för att rädda det unika havet. I WWF:s rapport framgår att inget av länderna, inte heller Sverige, lever upp till målen. Av de viktigaste 58 målen är endast 16 uppnådda.

”Det är tre år kvar till mål-året när Östersjön ska vara på väg mot återhämtning och det ser vi ingenting av. Det är verkligen illa.” Så sammanfattar Anders Alm vid WWF läget. Och Alm fortsätter: ”Man vet ju vad som behöver göras alltså, men det satsas inte tillräckligt, och reningen byggs inte ut. Vi vidtar heller inte de åtgärder inom jordbruket som man behöver göra.”

Utsläppen av näringsämnen är ett av de stora problemen. Hälften av utsläppen kommer från jordbruket, men mer eller mindre orenat avloppsvatten bidrar också. Näringsämnena, framförallt kväve och fosfor, leder till de omfattande algblomningarna. När algerna dör sjunker de mot botten och när de döda algerna sedan bryts ner förbrukas syret i vattnet.

Så har stora områden med ”döda”, eller bättre uttryckt syrefria, bottnar uppstått. Idag beräknas en tredjedel av Östersjöns bottnar vara drabbade. Östersjön har nu världens största yta med ”döda” bottnar. Det innebär att flera betydelsefulla fiskarter som lax, ål och torsk är hotade.

I kustområdena riskerar tång, ålgräs och musslor att slås ut. Områdena med tång och framförallt de så kallade ålgräsängarna är oerhört viktiga som barnkammare för en rad fiskar. Dessa undervattensängar är livsmiljöer som ger skydd och föda, inte bara för fiskar utan också för en lång rad marina djur och fåglar. De är en viktig förutsättning för fisket i Östersjön. Musslorna är en betydelsefull föda för ejdern som minskat drastiskt under de senaste årtiondena.

Friska bottnar med tång och ålgräs tar upp koldioxid och fungerar då som en kolsänka som motverkar klimatförändringarna. Även den effekten riskerar att minska.

I höstas enades EU-länderna om nya fiskekvoter för Östersjön. Trots att ålen anses akut hotad blir ålfisket fortfarande tillåtet. Även torskbeståndet är hotat och beroende på fisket blir torskarna allt mindre. Ändå förblir torskfisket nästan oförändrat, kvoterna minskar med endast åtta procent men ett totalt torskfiskestopp införs under de tre sommarmånaderna. I västra Östersjön fortsätter fisket som tidigare.

Forskarna anser att torskbeståndet befinner sig i ett alarmerande läge, kanske nära en kollaps.

Forskarna anser att torskbeståndet befinner sig i ett alarmerande läge, kanske nära en kollaps. Men det finns ingen samsyn mellan forskare och yrkesfiskare.

Efter EU:s miljöministermöte nyligen menar Sveriges miljöminister Karolina Skog att vi vad gäller Östersjön nu befinner oss i ett bättre läge eftersom det idag finns mer kunskap om situationen. Men när det gäller konkreta åtgärder baserade på dessa kunskaper blir hon mer svävande. Hon är förhoppningsfull eftersom det finns möjlighet att tjäna pengar på att göra Östersjön frisk till exempel inom fisket och turismen. Då ska det nog gå att få fram pengar till de investeringar som är nödvändiga.

Den svenska Havs- och vattenmyndigheten har beställt en undersökning om hur Östersjön kommer att påverkas av klimatförändringarna. Undersökningen baseras på klimatmodeller från SMHI och IPCC. Den ska visa hur salthalt, temperatur och isutbredning påverkar olika arter.

Om modellerna visar sig korrekta blir förändringarna drastiska och de ekologiska konsekvenserna stora. Situationen för blåmusslor, blåstång och ålgräs försämras och kommer att försvinna från stora delar av sitt nuvarande utbredningsområde. Torskens lekområden hotas.

Östersjön har under årtusenden genomgått stora, naturliga förändringar. ”Allting flyter” som den gamle Herakleitos uttryckte det. Forskaren Ellinor Andrén vid Södertörns högskola har forskat just om Östersjöns mångtusenåriga historia och sammanfattar situationen så här: ”Det är naturligt med förändringar, men förändringarna idag är inte naturliga.”

Människans påverkan är stor, lika illa som idag har det inte sett ut tidigare.