Rot och rut kostar staten miljarder
Förslaget om höjt tak för rut- och rotavdrag kom samtidigt som en myndighetsrapport om avdragens ineffektivitet och stora kostnad.
Regeringens utredare föreslår att höja taket för rutavdrag till 75 00 kronor per år , samt att låta avdraget omfatta fler tjänster. Samtidigt ifrågasätter Myndigheten för tillväxtanalys rutavdragets effektivitet.
Rutavdraget har enligt rapporten skapat runt 7.700 till 9.300 jobb mellan 2010 och 2015, långt ifrån de 30.000 jobb som arbetsköparorganisationen Almega uppger ska ha skapats. Rapporten bedömer att varje motsvarande heltidsjobb inom rutsektorn kostar upp till 1,87 miljoner kronor.
Rotjobben var betydligt dyrare och kostar mellan sex och åtta miljoner kronor per skapat jobb. Siffrorna är enligt rapportförfattarna grova uppskattningar.
2015 lovordade finansminister Magdalena Andersson rutavdraget som metod för att få nyanlända flyktingar i arbete och enligt henne skulle det bli kostnadseffektivt. Rapporten visar dock att rutreformen till stor del missar att fånga den tilltänkta målgruppen.
Den visar att många inom rutsektorn är överkvalificerade: ”Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tyder det på bristande effektivitet, då personer som formellt sett är överkvalificerade sannolikt hade kunnat arbeta i en annan bransch och därmed bidra till högre produktivitet”.
Ett av argumenten för rutavdraget är att det erbjuder en väg in på arbetsmarknaden för de som behöver det mest. Men rapporten visar att en majoritet av de anställda inom rutföretagen hade ett arbete innan de började jobba inom rutsektorn.
Rutavdragen kostade staten 5,4 miljarder kronor under 2019.