Hoppa till huvudinnehåll
Av

Klassklyftor orsak till våldet

Malmös innerstad är på väg att förvandlas till en gangstermiljö. Å ena sidan vanliga poliser blandat med polisvolontärer i snart sagt varje gatuhörn. Å andra sidan brödraskap, bokstavsfalanger och utländsk maffia som härjar med fler vapen än någonsin och med en allt större rekryteringsbas i en stad som präglas av klassklyftor, arbetslöshet och eftersatta bostadsområden.


Sedan mars förra året har Malmö upplevt nio mord, varav fem skett de senaste två månaderna. I förra veckan detonerade en bomb mot polisstationen i det område där ett par av morden utförts.

Den ökande våldsspiralen i Malmö har kommit upp på den politiska dagordningen. Det moderata oppositionsrådet skyller på kommunstyrelsens ordförande, sossen Ilmar Reepalu, för bristande ansvarstagande. Ilmar Reepalu i sin tur skyller på den moderata justitieministern för passivitet.

Denna pajkastning kan de lägga ner omgående, till förmån för gemensam självkritik.

Faktum är att såväl sossar som moderater har ett lika stort ansvar för den situation som vi har idag. De står gemensamt bakom såväl det svenska EU-inträdet som den numera permanenta högerpolitiken.

Att situationen i Malmö är exceptionell råder ingen tvekan om. Malmös trygghets- och säkerhetsdirektör Per-Erik Ebbeståhl försöker förvisso sticka huvudet i sanden, genom att hänvisa till statistik som visar att Malmö i genomsnitt har 1,9 mord per 100.000 invånare medan motsvarande siffra för Stockholm är 2,2 och för Göteborg 1,8.

Men direktör Ebbeståhl bortser från mer relevanta faktum, som att skjutvapen var tre gånger vanligare i Malmö än i Stockholm vid anmälda mord och dråp 2011. Och att de anmälda våldsdåden med skjutvapen har fördubblats på fem i år i Malmö – mest i Sverige.

Att våldsspiralen har lett till ett ökat stöd för traditionella högerlösningar, i form av fler poliser, hårdare straff i allmänhet och ökad bevakning av medborgare, kommer kanske inte oväntat.

Men är det verkligen någon som tror att detta är en lösning? I USA tillämpar man sedan länge såväl dödsstraff som domar på flera hundra års fängelse, men landet toppar fortfarande statistiken över världens högsta brottslighet.

Detsamma gäller Storbritannien, som utöver en gigantisk poliskår idag filmar varenda kvadratmeter av Londons gator.

I pajkastningen mellan moderater och sossar förekommer dock ett krav som förefaller ha effekt, det på hårdare vapenlagar.

Enligt författarna till boken Maffiakrig hävdar även de kriminella själva, att om straffen för vapenbrott skulle skärpas så skulle de använda vapen i mindre utsträckning. Idag är straffet för att bära vapen påfallande lågt.

Hårdare vapenlagar skulle förmodligen leda till minskad beväpning av de kriminella, men knappast till att kriminaliteten minskar.

För det krävs helt andra insatser. Det genomgående i länder med hög kriminalitet är stora klassklyftor, utbredd fattigdom och socialt utanförskap. Det är också faktorer där Malmö sticker ut i svensk jämförelse.

I boken Jämlikhetsanden visas att jämlikare samhällen har mindre våldsbrott. Med 40 studier som underlag påvisas hur exempelvis mordstatistik och våld mot barn följer ett närmast linjärt samband med social ojämlikhet.

För att minska kriminaliteten krävs därför också kamp mot högerpolitiken, mot klassklyftorna och ett stopp för den gigantiska omfördelningen från det offentliga till det privata. En omfördelning som lett till stora nedskärningar inom bland annat skola och fritidsaktiviteter, och därmed en sämre situation för ungdomar och en större rekryteringsbas för organiserade gäng.

Mer specifikt kan nämnas två faktorer som ensamt bidragit till ökad kriminalitet, och som drabbar Malmö hårt i och med närheten till kontinenten: EU och Öresundsbron.

Med det svenska EU-inträdet 1995 beskars tullens möjligheter till att endast få kontrollera i de fall då det finns skäl att misstänka smuggling. Möjligheten till stickprover försvann. Statistiken visar på en drastiskt ökad smuggling de senaste 15 åren, inte minst av vapen från Balkan.

Med EU-inträdet importerades också den organiserade brottsligheten till Malmö, och idag härjar bland annat den ryska och polska maffian här. En forskarrapport från förra året avslöjar att två ryska maffialedare flyttat till Sverige.

Öresundsbron mellan Köpenhamn och Malmö byggdes år 2000 och har sedan dess inneburit en kungsväg för allsköns kriminalitet. Tullverket själva menar att Öresundsbron kan vara den plats där det uppdagas flest grova brott i hela EU, huvudsakligen smuggling av knark och vapen.

De tullinsatser som görs vid brofästet kan med lätthet studeras utifrån, varpå organiserade kriminella förmodas kommunicera med spanare för att köra över bron när det inte pågår kontroller. Också detta enligt tullverkets egna utsagor.

I det korta perspektivet så måste kampen mot kriminaliteten innefatta kravet på att tullverket ges minst de befogenheter de hade 1995 samt hårdare vapenlagar.

I det längre perspektivet gäller att Sverige lämnar EU samt kamp mot högerpolitiken; för utbyggd välfärd och social jämlikhet.

Karl Strandberg
Fakta

Klassklyftor orsak till våldet

Klassklyftorna i Malmö
  • Vi har valt att jämföra den rikaste stadsdelen, Limhamn-Bunkeflo, med den fattigaste, Rosengård. Siffrorna gäller 2009. För statistik över samtliga stadsdelar och fler rubriker, se www.malmo.se
  • Medelinkomst (median av disponibel inkomst per individ): Limhamn-Bunkeflo: 269341kr Rosengård: 189536 kr
  • Förvärvsarbetande (20-64 år): Limhamn-Bunkeflo 72,5 procent Rosengård 35 procent
  • Andel födda i utlandet: Limhamn-Bunkeflo 15 procent Rosengård 60 procent
  • Medellivslängd män: Limhamn-Bunkeflo 80 år Rosengård 76 år
  • Medellivslängd kvinnor: Limhamn-Bunkeflo 83 år Rosengård 81,5 år
  • Andel fattiga barn (0-17 år): Limhamn-Bunkeflo 10,6 procent Rosengård 61,5 procent
  • Källa: Malmö kommun