Hoppa till huvudinnehåll
Av
Gymnasielärare

”Kärnkraften måste komma ut ur garderoben”

Klimatet och kärnkraften får inte ställas mot varandra. Frågan om energi och demokrati hör ihop. Det menar Gunilla Meurling från Miljöförbundet Jordens Vänner.


Klimatet och kärnkraften får inte ställas mot varandra. Frågan om energi och demokrati hör ihop. Det menar Gunilla Meurling från Miljöförbundet Jordens Vänner.

Ett år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima. Hur har den påverkat miljörörelsen och förutsättningarna för dess arbete? Proletären frågar Gunilla Meurling från Miljöförbundet Jordens vänner.

– Katastrofen i Fukushima visar att kärnkraften fortfarande är mycket farlig, säger Gunilla Meurling. Det finns alltid en mer eller mindre stor sannolikhet för en olycka vilket skulle få förödande konsekvenser. Till detta ska också läggas den nära kopplingen till kärnvapen.

Efter katastrofen har kärnkraften gått i stå i Japan. I Tyskland finns det ett politiskt beslut om avveckling. Men i Sverige händer inte mycket. Tvärtom finns det starka krafter som arbetar för en fortsatt väg allt längre in i kärnkraftssamhället.

– Kärnkraftsfrågan måste komma ut ur garderoben, fortsätter Gunilla Meurling. Idag är den förbehållen experter, energibolag och höga politiker. Vi måste komma tillbaka till den lokala diskussion som fanns inför folkomröstningen 1980.

Klimatfrågan har fört upp förbränningen av fossila bränslen på dagordningen. Det går inte att fortsätta med gas och olja vilka en dag dessutom kommer att ta slut. Detta används ibland som ett argument för satsning på kärnkraft.

– Kärnkraften och klimatet kan inte ställas mot varandra, svarar Gunilla Meurling. Kärnkraften kan inte ersätta bruket av fossila bränslen. Klimatfrågan talar snarare för att vi måste minska den totala energianvändningen.

Ett sådant argument får dåligt gehör hos kärnkraftsindustrin som hellre vill bygga om gamla reaktorer för att öka deras effektivitet och livslängd.

Förutom att det är riskfyllt minskar det incitamentet att finna andra förnyelsebara energislag.

– Det är först på ett lokalt plan som energifrågan blir konkret, hävdar Gunilla Meurling. Det är här som alternativa energiformer kan utvecklas och generera nya jobb. Ett bra exempel är Kalix kommun som tagit ett beslut om att bli en helt kärnkraftsfri kommun.

Såväl klimatfrågan som kärnkraftens framtid handlar i grunden om politisk vilja. Det finns mäktiga ekonomiska intressen som självmant aldrig låter sig begränsas av miljöhänsyn. För att betvinga dessa krävs en bred folklig opinion.

– Det går inte att separera frågan om energi från frågan om demokrati, avslutar Gunilla Meurling. De hör ihop med varandra. Vi behöver ett demokratiskt energisystem som bygger på folkligt deltagande. Det är så vi utvecklar de alternativa energikällorna.