Hoppa till huvudinnehåll
Av

Inkomstgapet ökar

Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökar för andra året i rad. Även om ökningen är relativt liten verkar den tidigare positiva utvecklingen mot ökad jämställdhet ha vänt.

Siffrorna gäller den sammanlagda inkomsten, alltså löner inkomst av näringsverksamhet, a-kassa, pension, sjukpenning, och andra skattepliktiga ersättningar. År 1991 hade en kvinna i snitt 72,3 procent av en mans inkomst.

Skillnaderna minskade sedan fram till 2009 då kvinnors inkomst uppgick till 79,7 procent av männens. Under 2010 och 2011 ökade dock skillnaden igen och andelen sjönk till 79,3 procent.

Olika sätt att räkna inkomstskillnader ger olika resultat. Mäter man enbart lönen så syns inte den ökande inkomstskillnaden. Justerar man dessutom siffrorna efter skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och deltid, så kallad standardvägning, så är kvinnornas andel 94,1 procent av männens. Dessa 6 procent brukar klassas som ”oförklarade skillnader”, men förklaras i själva verket av patriarkala strukturer.

De standardvägda löneskillnaderna är störst inom den privata tjänstemannasektorn. Utan standardvägningen är skillnaden störst i landstingen, vilket förklaras av läkare ofta är män medan sjuksköterskor ofta är kvinnor.

Enligt en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering, beror tre fjärdedelar av den totala inkomstskillnaden mellan män och kvinnor på familjebildningen och familjeansvaret. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet men tar också på sig ett större ansvar för hushållsarbetet. Enligt rapporten påverkar detta troligtvis i sin tur arbetslivet.

Att kvinnor tar ut mer föräldraledighet och tar mer ansvar för hushållet påverkar också pensionerna, där kvinnorna får ut 72 procent av männens.

Oavsett hur man vrider och vänder på siffrorna för kvinnors och mäns inkomst pekar de på att strukturer och könsroller leder till att kvinnor får lägre än män just för att de är kvinnor.

Kvinnodominerade yrken har lägre lön än mansdominerade, kvinnor utgör en större andel av arbetarklassen och kvinnor får lägre lön även inom samma yrken som män. Strukturerna tycks snarare förstärkas av den pågående kapitalistiska krisen.
August Eliasson