Bilarbetarstrejken i USA: Transportarbetare i sympatiaktioner för GM-arbetarna

Efter förhandlingar under helgen om högre löner, bättre arbetsvillkor och säkrade medicinska försäkringar mellan bilarbetarfacket UAW (United Auto Workers) och GM-ledningen, är det klart att parterna inte kommit fram till något avtal, och att 46.000 arbetare fortsätter strejken.

GM har tagit en hård linje, och vägrat böja sig för arbetarnas krav på högre lön. Företagets enorma vinster sticker i ögonen på arbetarna. Mellan 2016 och 2018 gjorde GM en vinst på motsvarande cirka 330 miljarder kronor. Företagets vd Mary Barra har en lön på motsvarande 208 miljoner kronor plus aktieoptioner och bonusar, en summa som motsvarar 281 arbetarlöner.

UAW får nu stöd av transportfacket Teamsters som vägrar köra ut de bilar som fortfarande produceras inom GM-koncernen.

– Våra 1,4 miljoner medlemmar är solidariska med UAW-arbetarna. Vi kommer inte att bryta deras strejklinjer, säger Teamsters ordförande Jim Hoffa till förbundets hemsida.

Den fackliga anslutningen i USA gått ner kraftigt de senaste dryga 50 åren. Från 34,8 procent 1954 till 10,5 procent förra året och med en ännu sämre siffra i början av 1980-talet då Ronald Reagan-administrationen uppmuntrade företagen att sparka strejkande arbetare. 1981 sparkades till exempel 1000-tals strejkande flygledare.

Många företag väljer också aktivt att anställa arbetare på enbart deltid eller under särskilt hårda arbetspucklar. De temporärt anställda arbetarna är sällan fackligt organiserade. De har sämre försäkringsvillkor och betydligt sämre löner än de fast anställda.

Nu arbetar UAW för att höja organiseringsgraden för ”temps”, främst genom att tvinga företagen att heltidsanställa de tidigare deltidarna. Förhandlingarna mellan UAW och GM fortsätter.

Men trots nedgången i den fackliga organiseringen har antalet strejker och strejkande ökat i USA. Förra året strejkade drygt 500.000 arbetare inom olika branscher, enligt CNN det högsta antalet strejkande på 32 år.

Många av strejkerna handlade inte, som UAW-strejken, om löner och arbetsförhållanden på en specifik industri eller arbetsplats utan om frågor som påverkar hela samhället. Som när lärare i fjol protesterade mot Trump-administrationens stöd för privatägda skolor genom kraftiga neddragningar i finansieringen av samhällsägda skolor (public schools).

Stor uppmärksamhet fick också de strejkande arbetarna inom snabbmatsindustrin som under ett par års tid rest kravet på 15 dollar i timmen i minimilön. Efter en omfattande strejkkamp på bland annat McDonalds, Taco Bell och andra snabbmatskedjor har nu flera delstater infört en minimilön på 15 dollar. Däribland Kalifornien, New York, New Jersey, Washington, Illinois och Massachusetts.