USA lämnar Afghanistan – eller?

Efter två decennier, tiotusentals döda civila och tusentals miljarder dollar till krig och kaos ska USA ta hem trupperna från Afghanistan. Men har 18.000 privata entreprenörer kvar i det genomprivatiserade kriget.

22. april 2021 - 9:47 Av

Marcus Jönsson

Joe Biden säger att de sista av USA:s trupper i Afghanistan ska hem senast den 11 september.

ArmyAmber

Efter att Donald Trump först satt den 1 maj som slutdatum för när de amerikanska trupperna i Afghanistan ska tas hem, har hans efterträdare Joe Biden utökat tidsramen. Senast den 11 september, 20 år efter förevändningen för kriget, terrorattacken på World Trade Center i New York, ska de sista soldaterna tillbaka.

Framskjutandet av datumet har fått talibanerna att återigen öka attackerna på USA:s och Natos trupper, då fredsavtalet som tecknades mellan USA och talibanerna i februari 2020 sade att amerikanerna skulle lämna inom 14 månader.

Olika måttstockar för Kina och USA

När USA till slut drar tillbaka styrkorna är det från sitt i särklass längsta krig, som har pågått nästan dubbelt så länge som USA:s direkta deltagande i Vietnamkriget mellan 1965 och 1975. Och likt Saigon 1975 lämnar USA som förlorare. Faktum är att trots all förödelse man lämnat efter sig i Mellanöstern har USA inte vunnit ett krig sedan man var på den vinnande sidan i andra världskriget.

Men att USA:s militär lämnar Afghanistan är verkligen en sanning med modifikation, även om alla konventionella styrkor åker hem senast den 11 september. Som New York Times uttrycker det kommer USA istället ”högst troligt förlita sig på en ljusskygg kombination av maskerade specialstyrkor, Pentagon-kontrakterade entreprenörer och hemliga underrättelseagenter för att söka upp och attackera de farligaste hoten från al-Qaida eller IS”, enligt deras källor bland amerikanska officerare.

Brittisk specialstyrka avrättade civila

Och det finns gott om entreprenörer i Afghanistan. Privata säkerhetsfirmor som tillhandahåller rena legosoldater har tjänat grova pengar på det kanske mest privatiserade och genomkorrumperade krig som funnits, i konkurrens med Irak.

I januari fanns det fortfarande fler än 18.000 privata entreprenörer i Afghanistan, enligt en rapport från det amerikanska försvarsdepartementet medan det bara fanns 2.500 trupper kvar. Då gick det sju privatkontrakterade på varje soldat, tio år tidigare var förhållandet en privat entreprenör på varje soldat. Då hade USA också fler än 100.000 trupper i Afghanistan, 2011 var de 110.000.

De flesta som är avlönade på privata kontrakt är inte legosoldater, utan lågbetalda lokala förmågor som sköter logistik, mat och tvätt med mera, medan de privata säkerhetsföretagen gör stora vinster på USA:s alltmer privatiserade krigsmaskin. Pentagon för inte heller någon officiell statistisk över stupade legosoldater, vilket ger en större acceptans för krigen på hemmaplan, jämfört med när det kommer hem soldater i kistor på löpande band.

Vilket det också gjort. Fler än 2.300 unga amerikaner har åkt till Afghanistan utan att komma levande tillbaka. Mångdubbelt fler civila afghaner har dödats och skadats, enligt FN fler än 110.000.

Australiska styrkor begick krigsbrott i Afghanistan

Rent ekonomiskt har USA:s regering spenderat 2 biljoner (tvåtusen miljarder) dollar på kriget, i symbios med privata säkerhetsföretag som gör enorma profiter på kriget.

Ett av de största är DynCorp International of Falls Church Virginia, som 2019 hade fått kontrakt värda mer än 7 miljarder dollar för att träna Afghanistans armé. Mellan 2002 och 2013 gick 69 procent av utrikesdepartementets samtliga utbetalningar till Afghanistan till DynCorp, enligt en rapport från den amerikanska kongressens myndighet som kontrollerar pengaflödet till Afghanistan.

Forbes Magazine, som varje år listar världens rikaste personer, har kallat DynCorp för ”en av de stora vinnarna på krigen i Irak och Afghanistan”.

Miljarder dollar har också avsatts för att officiellt bekämpa narkotikaproduktionen, vilket inte heller gått så bra. Sedan USA invaderade Afghanistan 2001 har opiumproduktionen tiodubblats och Afghanistan är idag världens i särklass största producent av opium och heroin.

USA lämnar Afghanistan – eller?

Efter två decennier, tiotusentals döda civila och tusentals miljarder dollar till krig och kaos ska USA ta hem trupperna från Afghanistan. Men har 18.000 privata entreprenörer kvar i det genomprivatiserade kriget.

Colombia vill gå med i Brics – Argentina i Nato

Colombia kommer att få stöd av Brasilien i sin önskan att gå med i Bricssamarbetet, säger de båda länderna i ett gemensamt uttalande.

Välhanterat zombiedrama

Den svenske skräckkungen John Ajvide Lindqvists zombieroman Hanteringen av odöda har blivit en klart godkänd (norsk) biorulle. Liksom förlagan handlar den mer om livet än döden.

Vad skulle en Trumpseger betyda för världen?

I november möts återigen Joe Biden och Donald Trump i USA:s presidentval. De avskyr varandra och vill framstå som varandras motsatser, men vad skulle det egentligen betyda för USA:s utrikespolitik om Trump åter får flytta in i Vita huset?

Hycklande stöd för Israel mot Iran

USA, Sverige och andra länder fördömer kraftfullt Irans svar på Israels attack på Iran – men sade inget när Israel attackerade Irans konsulat i Syrien.

Folklistan ropar för döva öron

Inför EU-valet kommer vi att få se fler populistiska utspel från partier och politiker som vill ”reformera” EU. Det är dock ett omöjligt projekt – EU är och förblir kapitalets verktyg för nyliberal politik. Därför bör sanna demokrater bojkotta EU-valet.

Finlands JK: Gör om DCA-avtalet

Finlands försvarsavtal med USA kritiseras av justitiekanslern för att ge upp delar av landets suveränitet.