Välförtjänt pris till verklig pionjär

En del nyheter är på ett rent personligt plan bättre än andra. För egentligen är det såklart ointressant vilka som belönas med musikindustrins eget pris, dessutom instiftat av ett cyniskt svin som Stikkan Andersson (Sillstryparn’s ord). Det är som Q-Tip säger, Industry rule number 4080: record company people are shady.

Men när ingen mindre än DJ Grandmaster Flash tilldelas priset innebär det att jag får en ursäkt att lyssna på odödlig hiphop och mästerlig turntablism en stund på jobbet, för att slänga ihop en text om en av musikhistoriens verkliga banbrytare.

Och lite gött är det allt att det är en så grundläggande figur som Grandmaster Flash som uppmärksammas.

Välförtjänt är ett understatement, och pionjär räcker knappt till för att beskriva vad den idag 61-årige Joseph Saddler gjort för dj:andet i allmänhet och hiphopen i synnerhet.

Den som inte är det minsta intresserad av hiphop kan kanske inte placera namnet Grandmaster Flash, men kan säkert nynna med i en av hiphopens största hits någonsin, The Message från 1982 med Grandmaster Flash and the Furious Five. (”It's like a jungle sometimes, it makes me wonder how I keep from going under...”)

The Message är det första exemplet på hur musikdelen av den framväxande hiphopkulturen i New York kunde användas för socialrealistiska samhällskommentarer och inte ”bara” vara funkiga beats med skrytiga och/eller roliga raptexter att festa till. När andra sade kolla på mig, sade The Five kolla på hur fan vi bor. (”I can't take the smell, can't take the noise, got no money to move out, I guess I got no choice, rats in the front room, roaches in the back, junkies in the alley with a baseball bat...”)

Beskrivningen av bostadsområdet var ingen överdrift. Joseph Saddler föddes på Barbados men växte upp med sin fattiga familj i Bronx, där mamman sydde familjens kläder när hon inte åkte in och ut på mentalsjukhus.

De musikaliska influenserna i området sydde den unge Saddler på 1970-talet ihop till det som kom att kallas hiphop – under tiden som han själv uppfann snarare än lärde sig den nya musikens uttryck.

Grandmaster Flash är pappa till flera av de grundläggande tekniker som ligger bakom den magi som kan uppstå när en (riktig) dj hanterar två skivspelare, en mixer och dubbla exemplar av samma platta. För att få till sin legendariska scratchteknik använde han vad han snappat upp om material från sin mamma, och letade i tygaffären upp rätt filt för att bli av med friktionen mellan skivtallriken och vinylen.

Grandmaster Flash är fortfarande idag en outtröttlig musikambassadör (han kommer till Göteborg och Pustervik om en månad för den som vill få en lektion i musikhistoria) och listan på vilka han samarbetat med är som en who’s who i klassisk hiphop.

Förutom att få gunga huvudet till klassiska beats har den här texten ett syfte: om du inte redan vet var monstret som är dagens hiphopindustri har sina rötter, kolla in vad som hände i New York i slutet av 70- och början av 80-talet och ta kål på dina fördomar om vad hiphop är.

Och om det inte redan är uppenbart kommer här den obligatoriska domen i sådana här sammanhang: ja, rätt gubbe vann.