Kommentar: Var kuppförsöket i Venezuela en fälla gillrad av regeringen?

Efter det misslyckade statskuppförsöket i Venezuela ställer sig många samma fråga. Hur kunde den venezuelanska oppositionen misslyckas så fatalt, trots USA:s stöd och trots en förödande ekonomisk kris i landet?

Även USA, med en minst sagt lång erfarenhet av statskupper och inblandning i andra länder, framstår som grundlurade. I en intervju med spanska EFE säger USA:s sändebud Elliott Abrams att hans kontakter inom regeringen ”stängt av sina mobiltelefoner” under tisdagen. Säkerhetsrådgivare John Bolton påstår att Maduro ska ha varit beredd att lämna Caracas men blivit ”övertalad att stanna” av Ryssland – ett påstående som närmast väcker löje.

Misslyckandet har lett till spekulationer om att statskuppförsöket skulle ha varit en fälla som gillrats av regeringen. Höjdare inom regeringen och militären, som oppositionspolitikern Leopoldo Lopez och även USA:s specialsändebud Elliott Abrams varit i kontakt med, däribland försvarsminister Vladimir Padrino, ska enligt denna teori spelat dubbelt och gett falska signaler till oppositionen att de varit redo att byta sida. Allt för att avslöja Guaidó som en kuppmakare som inte vet vad han håller på med.

Andra menar att ett så taffligt kuppförsök inte kan ha varit allvarligt menat. Kanske var kuppförsöket bara ett sätt att testa militärens lojalitet? Vissa har dragit paralleller till det misslyckade statskuppförsöket i Chile i juni 1973, el Tanquetazo, som föregick kuppen den 11 september och gav kupphögern viktig information om lojaliteten inom den chilenska militären.

Juan Guaidó själv säger i en intervju med Washington Post han ”överskattat” militärens stöd. Delar av oppositionen skyller istället på Leopoldo Lopez, som är den inom oppositionen som säger sig ha haft kontakter inom regeringen och militären under sin husarrest.

En annan förklaring till misslyckandet ska, enligt den spanska tidningen El Confidencial som hänvisar till källor inom den venezuelanska militären, vara att kuppen egentligen planerats till den 2 maj, men att Juan Guaidó och Leopoldo Lopez helt enkelt blivit för ivriga.

Det vore inte första gången oppositionen ”spelar över”, skriver The Economist.

Vissa menar att Juan Guaidó spelat ut sin roll som oppositionsledare, och att han nu för både USA och delar av oppositionen är mer värd död än levande. Ett mord på Venezuelas ledande oppositionspolitiker skulle såklart regeringen lastas för, och det skulle kunna vara en förevändning för USA att inleda en militär intervention.

Oavsett vad, tycks luften ha gått ur oppositionen. På lördagen samlades, enligt Dagens Nyheter, ”några hundratal” oppositionsanhängare i Caracas, betydligt färre än vid tidigare demonstrationer. Kanske tvingar kuppen nu medier att åtminstone delvis omvärdera sin bild av Venezuela, och vilket stöd oppositionen respektive regeringen har.

Kanske är förklaringen bakom fiaskokuppen helt enkelt att oppositionen och media än en gång gått på sin egen propaganda – och underskattat den bolivarianska revolutionens djupa rötter.