Hoppa till huvudinnehåll

Varning för kuppförsök i Ecuador

Åklagarmyndigheten har gått in i valmyndighetens lokaler för att beslagta servrar med informationen från första valomgången. Vinnaren i valet, Andres Arauz, varnar för en statskupp.

Vinnaren i den första valomgången, Andres Arauz, vid en presskonferens den 21 februari. Arauz ska ställas mot högerkandidaten Guillermo Lasso i andra valomgången, men varnar för att en statskupp är under utveckling.
Marcos Pin Mendez/AFP/TT

Vinnaren i den första omgången i presidentvalet i Ecuador, Andres Arauz, och den tidigare presidenten Rafael Correa, varnade på söndagen för att en statskupp är under utveckling i landet. 

Varningen kommer efter att personal från åklagarmyndigheten tagit sig in i valmyndighetens lokaler för att beslagta datorer och servrar som innehåller informationen från den första valomgången.

Riksåklagare Diana Salazar skrev under ordern om husrannsakan, som är adresserad till valmyndigheten CNE:s ordförande Diana Atamaint, i lördags. Bara dagen efter att valmyndigheten CNE till slut fastställt resultatet, vilket gav att Andres Arauz ska möta högerkandidaten Giullermo Lasso i den andra omgången.

Andres Arauz från vänsterkoalitionen Unes fick 32,72 procent av rösterna i den första omgången, Guillermo Lasso från koalitionen mellan högerpartiet Creo och kristdemokraterna 19,74 procent, och ”ekosocialisten” Yaku Perez från ursprungsbefolkningspartiet Pachakutik 19,38 procent.

Även Lasso använde sitt Twitterkonto i söndags för att slå larm om att polisbevakningen utanför valmyndigheten reducerats, och att personer som inte har med valprocessen att göra tagit sig in i byggnaden.

Den omräkning av rösterna som CNE:s ordförande Diana Atamaint annonserade förra helgen, och som vi skrev om i förra veckans Proletären, genomfördes aldrig. Atamaint, som tillhör samma parti som Yaku Perez som begärt omräkningen, fick inte majoritet i CNE för sin linje.

Istället verkar den nya taktiken vara att förhala processen för att stoppa den andra valomgången, varnar Rafael Correa från sin exil i Belgien. Och attacken kommer från åklagarmyndigheten istället för inifrån valmyndigheten. Den föregivna anledningen att beslagta CNE:s datorer är för att åklagarmyndigheten ska jämföra uppgifterna i datorerna med 26 lokala rapporter i provinsen Guayas, där Yaku Perez krävt en total omräkning av rösterna men som han nekats.

Yaku Perez, ”vänsterkandidaten” som stöds av USA, har samtidigt kallat till mobilisering av ursprungsbefolkningen för att protestera mot ”valfusket”, som han påstår ska ligga bakom Arauz klara seger.

I den härva av förvecklingar som följt efter den första valomgången den 7 februari, hamnar flera aktörer i motstridiga positioner, och det är inte helt lätt att på ytan se vilka egentliga roller de spelar. Så har OAS, Amerikanska staternas organisation, som leds av Luis Almagro och som spelade en nyckelroll i kuppen i Bolivia 2019, ratificerat valresultatet och uppmanat CNE att respektera den planerade tidsplanen för valet, där kampanjen inför den andra omgången ska inledas den 16 mars och valet hållas den 11 april. 

Även Colombias regering har blandat sig i valet i Ecuador, med god hjälp av veckotidningen Semana, som publicerat anklagelser om att Arauz valkampanj skulle vara delfinansierad av den colombianska gerillan ELN. Påståenden som Arauz avfärdar som ren fake news, för att stoppa hans deltagande i den andra valomgången, men som Colombias riksåklagare skyndade sig till Quito för att understödja.

Ett internationellt upprop till försvar av demokratin i Ecuador, har undertecknats av bland andra förre Labourledaren Jeremy Corbyn, debattören Noam Chomsky, Greklands före detta finansminister Yanis Varoufakis och ledaren för det vänsterpopulistiska partiet Okuvade Frankrike, Jean-Luc Melenchon.

”Vi har sett konsekvenserna av osanna anklagelser om valfusk i kuppen mot Evo Morales i november 2019. Och vi säger till CNE, till OAS och till USA:s utrikesdepartement: Vi har ögonen på er … vi ringer i varningsklockan: Lenin Morenos regering förbereder en kupp mot demokratin”, står det i uttalandet som undertecknats av ett 60-tal politiker och intellektuella.