Hoppa till huvudinnehåll

Varslade i coronakrisen: ”Fokus ligger sällan på de som får ta smällen”

Flera branscher går på knäna och hur företagen hanterar coronakrisen varierar stort – mellan enorma varsel, korttidspermittering och skademinimering. Proletären har talat med några av de arbetare som drabbats.

Restaurangbranschen är en av de branscher som har drabbats mycket hårt.
PxHere

Stora varsel i restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranchen har drabbats hårt av coronavirusets framfart. Sedan den 9 mars har drygt 6.000 anställda varslats, och Hotell- och restaurangfacket (HRF) räknar med ytterligare 4.000 om det fortsätter i samma takt. I dessa siffror är inte extra- och timanställda medräknade och HRF uppger för TV4 att det rör sig om ytterligare 10.500 personer som nu står utan arbete.

Nyligen gick hotelljätten Nordic Choice ut med att 7.500 medarbetare kommer att varslas, 4.500 av dem i Sverige.

Representanter för HRF vittnar om oroliga medlemmar. Många mår dåligt och vet inte om de kommer att få ut någon lön nästa månad. Många av medlemmarna är heller inte med i någon arbetslöshetskassa och kommer därför stå helt utan inkomst om detta fortsätter.

– Alla timanställda och provanställda har varslats om uppsägning, det är ungefär halva personalstyrkan, säger Marcus Mattsson, kock på Grand Hotel i Lund. Jag var provanställd och hade, precis som dom andra provanställda, räknat med en tillsvidareanställning efter de sex månader man har på prov. Istället fick vi gå allihop och det känns riktigt tråkigt.

Själv är Marcus Mattsson med i a-kassan och kommer inte stå helt utan inkomst. Men han berättar att en stor majoritet av hans arbetskamrater inte är med.

– De lär få det svårt eftersom att det ser lika illa, eller sämre ut på andra restauranger och krogar.

– Det känns lite dubbelt. Det är ju skittråkigt att se så många bli arbetslösa, samtidigt förstår jag att de faktiskt riskerar konkurs om de inte varslar. Grand Hotel har varit en bra arbetsgivare som har utbildat och investerat mycket i sin personal och vi märker att detta bär dem emot.

Privat / Marcus Mattsson

Marcus Mattsson anser att det har trots allt skötts ganska bra från arbetsgivarens sida, jämfört med hur det ser ut på mindre krogar eller riktigt stora bolag.

– Jag har hört om flera andra arbetsgivare som inte skött detta på ett bra sätt. På senare tid har jag läst om flera stora varsel. Fokus har legat på företagen och siffror hit och dit, sällan på de som faktiskt får ta smällen.

I och med den kockbrist som varit har man vetat att man suttit säker, menar Marcus Mattson.

– Men det har också lett till att man som kock har fått slita som ett djur. Och nu står vi utan jobb.

– Jag tror att detta kommer att förändra restaurangbranschen. Många duktiga kockar runt om i landet har fått gå, ja internationellt också. Många kanske ser sig om efter annat arbete och väljer att inte gå tillbaks till branschen, det kan bli förödande.

Stena varslar 950 – lägger ner linje

Stena Line har gått ut med att närmare hälften av företagets anställda kommer att varslas om uppsägning. Varslet gäller besättningen på företagens svenskflaggade båtar samt personal i land, totalt 950 anställda. Företaget meddelade den 19 mars även att linjen Oslo-Fredrikshamn läggs ner efter mer än 40 år. Verksamheten kommer inte att återupptas och fartyget ska säljas.

Proletären har varit i kontakt med flera anställda på Stena Line som vittnar om avsaknad av information, ovisshet och frustration hos besättningen. De önskar alla att få vara anonyma då Stena Line tydligt förbjuder anställda att tala eller skriva negativt om företaget i medier och sociala medier.

Flera av de anställda fick information om varslet via dagstidningar. Ett sms med besked om varslet hade gått ut till vissa anställda. Varför inte alla anställda fått ta del av informationen är oklart. En av de anställda som Proletären pratat med säger att hon inte är förvånad.

– Det är som vanligt, Stena har aldrig varit intresserade av att ta hand om sin personal och nu blir det extra tydligt.

– Att viktigt information totalt uteblir är heller inget nytt. Vi ska bara ställa upp och jobba när det går bra och när det går dåligt ska vi ta ansvar.

En annan Stenaanställd menar att varslet, men kanske framförallt dess omfattning, kändes ganska väntat.

– Jag tror de ser sin chans att dra ner extra mycket för att spara pengar i framtiden. Det är därför de inte varit intresserade av att försöka hitta lösningar som de andra svenska rederierna har gjort.

– Jag tror att detta är, i alla fall delvis, en medveten strategi med Covid-19 som ett svepskäl. Det hade i varje fall inte förvånat mig.

Ingen av de anställda Proletären talat med vet om de kommer att få behålla sina jobb. Men en av dem kommer att se sig om efter annat arbete oavsett.

– Jag är så less på att arbeta för ett företag som systematiskt behandlar sina anställda som utbytbara varor samtidigt som de skryter om sin "familjära" personalpolitik.

– När det går bra får vi ofta höra hur många miljoner vi dragit in genom vårt arbete. Men när det går dåligt är det ändå vi som ska betala.

Seko sjöfolk / Kenny Reinhold

Kenny Reinhold, förbundsordförande för Seko Sjöfolk tycker att det är beklagligt att Stena Line har valt att ta till varsel och nedläggning av Stena Saga som första åtgärd.

– Alla rederier, utom ett, har hört av sig till oss för att ha dialog och förhandla om hur man ska kunna minska de negativa effekterna för anställda och för att slippa stora varsel. Alla, utom ett, nämligen Stena Line, säger Kenny Reinhold, när Proletären når honom.

– De har tagit beslut och kör sitt eget race. De flesta andra rederier har antingen tecknat avtal om korttidspermittering eller har på annat sätt, med semester eller omlagda timmar, försökt undvika varsel.

Seko Sjöfolk och Stena Line inleder förhandlingar idag, den 24 mars. Kenny Reinholds förhoppning är att få ner antalet som ska varslas.

Trots korttidspermittering – bemanningsanställda riskerar att förlora jobbet i industrin

AB Volvo får stöd från staten och har korttidspermitterat samtliga 20.000 anställda i Sverige med en lön på 94 procent. Trots detta kommer koncernen att gå vidare med miljardbelopp i utbetalningar till sina aktieägare. Men permitteringen gäller enbart de som är anställda av Volvo, alltså inte de bemanningsanställda.

Proletären har talat med en av de 160 bemanningsanställda på AB Volvos lastbilsfabrik i Tuve, Göteborg, som nu blir utan arbete. Hen vill inte medverka med namn och bild på grund av den osäkra situationen.

– Anslutna till Seko sjöfolk fick tre alternativ berättade en vän som arbetar på Silja Line – ta tjänstledigt, flytta lediga dagar eller ta ut tidigare semester. Ingen blev varslad utom utomstående aktörer som städbolag och liknande. 

– Seko kontaktade fackanslutna snabbt och löste situationen innan media kom ut med information. Till skillnad från Adecco på Volvo Tuve där vi fackanslutna fått information dag till dag om vad som sker. Mycket har varit oklart.

IF Metall förhandlar fortfarande med Adecco om de bemanningsanställda.

– Vi som arbetar på samma fabrik som de volvoanställda men är bemanningsanställda kan alltså inte få permitteringslön och blir i praktiken uppsagda. 30 bemanningsanställda kommer att konverteras till Volvo, det är ju väldigt positivt, men 160 blir av med sina jobb på fabriken.