Fackligt nej till EU-fördrag

Frank Keoghan är sekreterare i Peoples Movement, den irländska motsvarigheten till Folkrörelsen Nej till EU, och han sitter i ledningen för fackförbundet TEEU (Technical, Engineering and Electrical Union) som har 45000 medlemmar.

– TEEU är det fackförbund i Irland, som står tydligast för ett nej till Lissabonfördraget, säger Frank Keoghan.

David Begg, generalsekreterare i ICTU, Irlands LO, argumenterade för ett ja med motiveringen att stadgan om grundläggande rättigheter blir rättsligt bindande med det nya fördraget och att den stärker arbetstagarnas ställning.

– Vår nationella ledning rekommenderade en nej-röst, säger TEEU:s generalsekreterare Eamon Devoy. Det finns inget i Lissabonfördraget som hindrar EU:s domstol att också i framtiden komma med domar som exempelvis Laval.

Trotsade ledningen
I slutkampanjen av den irländska folkomröstningen fick EU-domstolens antifackliga avgöranden i Viking-, Vaxholms- och Rüffertmålen ett betydande genomslag.

Ett växande antal fackförbund trotsade den irländska LO-ledningen och uppmanade sina medlemmar att rösta nej till Lissabonfördraget.
Unite, som har 60000 medlemmar i både den privata och offentliga sektorn, var efter elektrikernas och ingenjörernas TEEU, ett av de mest aktiva i folkomröstningskampanjen.

Det största irländska fackförbundet SIPTU var inför folkomröstningen på väg att rekommendera sina mer än 250000 medlemmar att rösta ja. Detta förutsatt att den irländska regeringen lagfäste ett tvingande erkännande av fackföreningar och rätt till förhandlingar om kollektivavtal. Men SIPTU fick som förväntat en undvikande reaktion från den irländska regeringen.

Det fick ordföranden för SIPTU, Jack O´Connor, som också är viceordförande i ICTU, att uttala: ”Vi vägrar att överge vår suveränitet åt institutioner som organiserar försämringar neråt i ansiktet på en befolkning som strävar efter hyggliga löner och goda arbetsförhållanden”.

– Vi har upplevt en ständig attack mot arbetsförhållandena sedan Nicefördraget antogs. Varför skulle löntagarna rösta för ännu mera av detta, frågar sig Eamon Devoy.

Motståndet mot EU
Vi träffar Eamon Devoy och Frank Keoghan på en internationell löntagarkonferens i Paris med 150 deltagare från 21 europeiska länder. Temat för konferensen är hur motståndet mot EU ska stärkas och hur fackföreningarna ska kunna stoppa EU:s övergrepp på löntagarnas rättigheter.
Inför den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget i Irland, som enligt uppgörelsen vid EU-toppmötet i december ska ske före utgången av oktober månad 2009, kommer TEEU på nytt att uppmana till att rösta nej.

– Så länge den irländska regeringen inte är beredd att erkänna löntagarnas rätt till kollektivavtal och den sammanhängande rätten att ta till stridsåtgärder till försvar för sin levnadsstandard kommer TEEU inte att stödja en institutionell förändring, som bara förstärker storkapitalet, säger Eamon Devoy.

– Löntagarna spelade en avgörande roll för att fördraget ratades i juni 2008, och den position som togs av några fackföreningar fick stort inflytande, påpekar Frank Keoghan.

Frank Keoghan menar att Europafackets förslag till socialt protokoll har en del brister, men att TEEU, liksom Peoples Movement, i kampanjen inför den kommande folkomröstningen kommer att kräva att protokollet omedelbart görs rättsligt bindande. Protokollet ska säkerställa en rättvis balans mellan de ekonomiska friheterna och grundläggande fackliga rättigheter.

– Vi kan kräva det föreslagna sociala protokollet därför att ICTU är anslutet till Europafacket och måste stödja deras krav, säger Frank Keoghan.

– Troligen går det inte igenom, men vi vill att ICTU ska kräva att den irländska regeringen söker stöd för detta i Bryssel.
Förkastar fördraget

I juli håller ICTU, Irlands LO, kongress och då hoppas de fackliga EU-motståndarna få igenom en resolution som säger att om det inte finns garantier för ett socialt protokoll i enlighet med Europafackets förslag, ska alla anslutna fackförbund rekommendera att Lissabonfördraget förkastas.

– En sådan resolution skulle med säkerhet stärka nej-sidan i Irland och kravet på ett socialt protokoll i de andra medlemsstaterna. Om det går igenom, skulle det också sätta John Monks, Europafackets generalsekreterare, under hårt tryck och kullkasta hans bakvända strategi om att först ska Lissabonfördraget på plats för att sedan kräva att ett socialt protokoll ska fogas till fördraget någon gång i framtiden.

o Vad tror ni att anhängarna av Lissabonfördraget kommer att göra för att få irländarna att rösta ja denna gång?
– Blir det en ny folkomröstning, kan vi förvänta oss flera hot från ja-sidan i synnerhet med anknytning till den ekonomiska krisen, svarar Eamon Devoy.

Planerar strejkaktioner
Nyligen demonstrerade 150000 löntagare i Dublin mot regeringens nyliberala ekonomiska politik. Och i de olika medlemsförbunden i ICTU smids nu planer på strejkaktioner.

– Inför den andra folkomröstningen kommer det att bli av avgörande betydelse att kunna förmedla en tydlig förståelse för den nyliberala modellen, och hur denna påverkar löntagarnas dagliga liv. Det vill säga enkelt förklara EU-medlemskapets roll för den irländska krisen, från nedskärningar i sjukvårdsplatser för att uppfylla EU:s konvergenskriterier till sänkningar i offentliga sektorns löner som nu görs när möjligheten till devalvering inte längre finns, säger Frank Keoghan.

Folkomröstningen kommer antagligen att äga rum i oktober, men skulle kunna ske så tidigt som vid EU-parlamentsvalet i juni. För närvarande visar opinionsundersökningarna ett två till ett förhållande till förmån för ett ja till Lissabonfördraget.

o Vinner ni, kan ni fasthålla nejet, om det blir en ny folkomröstning?

– Vi har blivit starkare, men det ska också mera till nästa gång, mycket mer styrka och hjälp till oss. Allt som ni svenskar kan hitta på, för att visa att ni – utan att blanda er i – stöder oss, kommer att värdesättas, tillägger Eamon Devoy.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären nr 12, 2009