IOK, OS och Ryssland

Ledare
Bilder
  • Jelena Isinbajeva

Internationella Olympiska Kommittén, IOK, stoppade inte Rysslands deltagande i OS i Rio, vilket fått diverse dopningjägare i väst att gå i taket av upprördhet, som svenska Riksidrottsförbundets alltid lika gapiga ordförande Björn Eriksson. Som fd rikspolischef borde Eriksson sky kollektiva bestraffningar, men sådant juridiskt finlir räknas uppenbarligen inte när det är ryssar som skall dömas.

Vår uppfattning är klar. De som fuskar till sig resultat genom dopning skall straffas hårt och lika för alla. Huruvida omedelbar livstidsavstängning är rätt åtgärd lämnar vi som en öppen fråga, men i dagens penningstinna elitidrott räcker uppenbarligen inte nuvarande två år. Fuskarna måste utsättas för en större ekonomisk risk. Men lika givet är att idrottare som inte ertappats med att dopa sig skall få fortsätta tävla. Ingen skall dömas för vad andra gjort, vare sig ryssar, amerikaner, jamaicaner eller svenskar.

Vi betvivlar inte att det förekommer dopning i rysk elitidrott, som i nästan all elitidrott. Det kan rentav vara så att fusket är mer utbrett i Ryssland, detta då ryska idrottare måste prestera bättre för att komma med på de stora galorna och för att få lukrativa reklamkontrakt. Ändå måste de aktuella anklagelserna tas med en god nypa salt, dels för att ”huvudvittnet” utgör av den till väst avhoppade löperskan Julia Stepanova (själv dopningfälld), som på avhoppares vis har skäl att ”bre på”, dels och viktigare för att både IOK och internationella antidopningsorganisationen Wada fråntar sig eget ansvar genom att peka med hela handen mot Ryssland.

Wadas anklagelser mot Ryssland fokuserar på friidrotts-VM i Moskva 2013 och på OS i Sotji 2014. Under båda dessa tävlingar påstås det ha förekommit systematiska manipulationer av dopingprov med inblandning av Rysslands regering och säkerhetstjänst. Ett statligt sanktionerat fusk, utbrister liberalerna med darr på stämman! Fakta i målet är dock att Wada hade huvudansvaret för dopingkontrollerna under friidrotts-VM och att IOK var högsta ansvarig för tävlingarna under OS. Ändå lyckades uppenbarligen små gubbar i slokhatt smyga omkring på respektive dopninglaboratorium utan att Wada eller IOK såg skymten av dem.

I sammanhanget bör man komma ihåg Balcoskandalen i USA. Den briserade 2003, då federal polis gjorde en razzia mot det privata företaget Balco i Bay Area, Kalifornien. Beslagen avslöjade att Balco ända sedan 1988 försett stora delar av idrottseliten i USA med steroider och andra dopingpreparat. Ett stort antal idrottare testades och fälldes, men långt många fler finns med på Balcos kundlistor. Men det ledde inte till några krav på att hela USA:s trupp skulle uteslutas från OS i Aten 2004. Systematiskt fusk i privat regi skall väl räknas som förmildrande omständighet.

IOK:s beslut innebär inte att alla ”rena”, kvalificerade ryssar får åka till OS i Rio. De olika specialförbunden kan fortfarande stoppa ryskt deltagande, vilket Internationella Friidrottsförbundet, IAAF, redan gjort. Också sju ryska simmare har stoppats, varav fyra av det egna förbundet. USA-sprintern Justin Gatlin kommer dock till start, trots dubbla dopningavstängningar.

Det är en sak att uppröras över. En idottare som fuskar upprepat bör definitivt stängas av på livstid. Medan en aldrig misstänkt världsartist som stavhopperskan Jelena Isinbajeva (bilden) självklart skall få tävla.

2016-07-28
Proletären är organ för Kommunistiska Partiet. Grundad 1970.