Hoppa till huvudinnehåll
Av

Irländare i massprotest mot åtstramningspaket

Mer än 100000 irländare gick på lördagen ut på gatorna i Dublin för att protestera mot regeringens, EU:s och IMF:s brutala ekonomiska politik. Demonstrationen tågade till huvudpostkontoret i Dublin, alltsedan påskupproret 1916 platsen för stora manifestationer.


Orsaken till krisen är den överhettning av ekonomin som Irland drabbades av under slutet på 1990-talet och början av 2000-talet. Irland lockade transnationella företag med EU:s lägsta företagsskatter. Exporten ökade kraftigt. Regeringen sänkte skatterna och gav bygg- och investmentbolagen möjligheter att göra stora skatteavdrag.

Dessutom avreglerades banksektorn. Spekulationen tog fart. Tomter och byggprojekt snurrade i en växande prisbubbla.

ICTU, irländska LO, och enstaka ekonomer varnade för den osunda utvecklingen. Regeringen lyssnade inte. Dåvarande finansminister, sedermera EU-kommissionär, Charlie McCreevy uttalade att ”det som är bra för företagen är bra för Irland AB”.

Medlemskapet i EU medverkade till och förvärrade Irlands problem. Finansmarknadens spekulanter hade getts fria tyglar på EU:s inre marknad och den av ECB, Europeiska centralbanken i Frankfurt, fastställda räntan var för låg för den överhettade ekonomin.

För drygt två år sedan sprack spekulationsbubblan och den irländska ekonomin sjönk som en sten. Två stora krispaket drabbade landet i april och december 2009. Bankernas utlandsskulder överstiger Irlands bruttonationalprodukt, BNP, med 300 procent.

I ett försök att lugna marknaderna meddelade regeringen att den garanterade bankernas samtliga förluster. Två år senare har fastighetspriserna rasat med 50-60 procent och bankerna tvingas stå med obetalda lån.

För att hålla finanssystemet vid liv har regeringen pumpat in 30 miljarder euro i de numera statligt ägda Anglo Irish Bank, Irish Nationwide och Educational Building Society. Totalt väntas banknotan sluta på 45-50 miljarder euro.

Irland har ett budgetunderskott på 32 procent av BNP, mer än tio gånger så stort som den av EU tillåtna gränsen på 3 procent av BNP, och statsskulden växer i takt med lånen för att fylla igen underskotten i de offentliga finanserna .

De senaste årens åtstramningar och nedskärningar har fått arbetslösheten att explodera och den är nu uppe i 18 procent. Mer än 100000 personer förväntas utvandra nästa år.

För ett par veckor sedan tvingades den irländska regeringen att ansöka om nödlån från EU och IMF, Internationella valutafonden. På söndagen, dagen efter den stora demonstrationen i Dublin, kom Euroländerna på ett extrainkallat finansministermöte i Bryssel överens om att tillsammans med IMF låna ut 85 miljarder euro för att Irland ska klara sina framtida skuldbetalningar.

Av lånet på 85 miljarder euro kommer 35 miljarder vara öronmärkta för Irlands konkursmässiga banker. (Här bidrar Irland självt med 17,5 miljarder euro.) Resten, 50 miljarder euro, ska hjälpa den irländska staten att betala räntor på sina lån.

Irland kommer att tvingas betala en något högre ränta än Grekland för sina lån – i genomsnitt 5,8 procent jämfört med Greklands 5,3 procent. Om Irland skulle låna pengarna på kapitalmarknaderna skulle det enligt den irländska premiärministern Brian Cowen, handla om en ränta på omkring 9 procent.

Men EU och IMF idkar inte välgörenhet, dessa nyliberala institutioner kommer att ställa stenhårda politiska krav. Irland, som historiskt kämpat mer än de flesta för sin självständighet, tvingas acceptera ekonomiskt förmyndarskap.

I onsdags förra veckan lade den irländska regeringen fram en 140 sidor tjock fyraårig budgetplan som ska möjliggöra en uppgörelse med EU och IMF. Budgetutgifterna ska kapas med en femtedel till 2014. Irland ska spara sammanlagt 15 miljarder euro under perioden, 6 miljarder av dessa ska tas redan 2011. Totalt kommer 5 miljarder euro att håvas in genom höjda skatter, medan resterande 10 miljarder euro ska komma från nedskärningar.

Totalt väntas närmare 25000 statligt anställda få lämna sina jobb, samtidigt som minimilönerna kommer att sänkas med en euro till 7,65 euro per timme (70 kronor). Dessutom ska lönerna för nyanställda kapas med 10 procent och skattelättnaderna för pensionärer stramas åt.

I övrigt kommer momsen att höjas från 21 till 23 procent och en fastighetsskatt att införas. Det är dock ännu inte tal om att sälja av tillgångar för att minska skuldbördan eller höja bolagsskatten på 12,5 procent, uttalade premiärminister Brian Cowen.

Den av EU och IMF dikterade krispolitiken innebär att Euroländerna, ECB och IMF lånar ut pengar till den irländska staten som därmed kan garantera att de tidigare privata irländska bankerna i sin tur kan betala tillbaka lånade pengar till tyska och brittiska storbanker som är de största fordringsägarna.

Som det stod på demonstrationsplakaten i Dublin i lördags: ”Det är arbetarna som betalar för krisen. Inte bankerna.”

Det irländska parlamentet, Dáil, kommer med stor sannolikhet, men med ytterst liten marginal, att godkänna budgeten.

Men även om regeringen, en koalition mellan borgerliga Fianna Fáil och De Gröna, får igenom budgeten kan vare sig Brian Cowen, IMF eller EU vara säkra på att den verkligen håller.

Koalitionsregeringen är på väg att lösas upp och i början av nästa år hålls det förmodligen nyval.

Fianna Fáil, landets största parti, ser ut att gå mot en historisk förlust. I stället blir det oppositionspartiet Fine Gael som kommer att bilda regering, troligen i koalition med Laobur. De båda partiernas ledare har gjort klart att de inte känner sig bundna av fyraårsplanen eller budgeten. Detsamma gäller för vänsterpartiet Sinn Féin.