Lissabonfördraget i dansk domstol

Danska folketinget antog Lissabonfördraget i april 2008 med röstsiffrorna 90 för och 25. Två partier, högerpopulistiska Danskt Folkeparti och vänsterpartiet Enhetslistan, röstade emot.

En grupp danska medborgare, med den tidigare EU-parlamentarikern för Folkebevaegelsen mod EU och juridikprofessorn Ole Krarup som talesman, menar att det har begåtts ett grundlagsbrott med beslutet om att ratificera Lissabonfördraget utan en föregående folkomröstning. De gjorde därför en anmälan av statminister Lars Løkke Rasmussen och utrikesminister Per Stig Møller till Østre Landsret (Hovrätten) i Köpenhamn för brott mot den danska grundlagen i samband med ratificeringen av Lissabonfördraget.

– Det är en aktiv omyndigförklaring och avdemokratisering, som sätter folket utanför inflytande, när regeringen inte ville sända fördraget till folkomröstning, säger Ole Krarup.

Bland de 38 anmälarna finns, förutom Ole Krarup, bland annat musikern Niels Hausgaard, tecknaren Ib Spang Olsen, författaren Sven Skovmand, fackföreningsledaren Klaus Lorenzen och den tidigare kyrkoherden Helge Rørtoft-Madsen.

I allas intresse
– Kan Danmark verkligen utan folkomröstning tillträda Lissabonfördraget, som i stort sett är identiskt med föregångaren (EU-konstitutionen), med så omfattande suveränitetsöverlåtelse till EU – och motsvarande avdemokratisering av vårt samhälle – att grundlagens och det danska folkstyrets betydelse närmar sig uttömning, frågar Helge Rørtoft-Madsen.

– Frågan om det danska folkets medbestämmande i en så allvarlig sak blev aldrig besvarad – inte ens ställd – innan regeringen och folketinget beslutade att tillträda Lissabonfördraget, och det är en fråga alla danska medborgare har behov av och krav på att få besvarad. Därför har vi i allas obestridliga intresse begärt en rättslig prövning.

Anmälarna yrkar på att Østre Landsret ska slå fast att Lissabonfördraget inte kan ratificeras av Danmark utan en grundlagsändring (grundlagens § 88), eller att Lissabonfördraget i vart fall innebär en så långtgående suveränitetsöverlåtelse (grundlagens § 20) att en folkomröstning är nödvändig, och slutligen att suveränitets-överlåtelsen inte har kunnat beslutas och genomföras med det mot grundlagen stridande syftet att undgå folkomröstning – vad juristerna kallar maktförvrängning.

– Till följd av regeringens energiska försök att förhindra och fördröja rättssaken, har regeringen förnekat medborgarnas rätt att föra rättssak om grundlagen, säger Helge Rørtoft-Madsen.

Prövas i hovrätten
Det är denna fråga som nu prövas av hovrätten, och avgörandet ska ske efter samma riktlinjer som Højesteret (Högsta domstolen) lade till grund i sin dom i augusti 1996 om Maastrichtfördraget. Här erkände Højesteret medborgarnas rätt att föra talan som följd av att Maastrichtfördraget hade ”generell och ingripande betydelse”.

Lissabonfördragets betydelse föreläggs nu Østre Landsret. I den inledande fasen avgörs om anmälarna ska anses berättigade att föra talan. Ole Krarup menar att den fighten kan de nog vinna. Om så blir fallet kommer Østre Landsret att tvingas ta ställning till om den danska regeringen gjort sig skyldig till ett grundlagsbrott. Hur det än går i Østre Landsret så kommer det avgörandet att överklagas till Højesteret. Det kommer att ta tid med andra ord.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären nr 36, 2009