Hoppa till huvudinnehåll
Av

Nu kommer EU-cirkusen till Sverige

Från den 1 juli är det Fredrik Reinfeldt omvärlden ska ringa om den vill prata med EU. Då är det Sveriges tur att svinga ordförandeklubban i ett halvår. Det är andra gången sedan vi blev medlemmar. Första gången var med Göran Persson våren 2001.



Fredrik Reinfeldt kommer att få många tillfällen att sola sig i glansen från ledarna för världens stormakter det kommande halvåret.

Redan i början av juli deltar Reinfeldt som EU-ordförande vid stormaktsledarnas G8-möte i Italien. Därefter blir det bilaterala toppmöten med USA, Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Sydafrika och Ukraina, förutom G20-toppmöte och FN:s klimattoppmöte.

Det reguljära EU-USA-toppmötet som skulle ha hållits under det tjeckiska ordförandeskapet har skjutits upp och planeras nu till början av november i USA.

Det medlemsland som är ordförande i EU ska i första hand leda samarbetet i ministerrådet, som beslutar om nya EU-regler och består av ministrar från alla EU:s medlemsländer.

Ministrarna träffas i olika konstellationer, uppdelade efter ämnesområde. Ministerrådet fattar beslut om nya regler på egen hand eller tillsammans med EU-parlamentet.

På EU:s toppmöten träffas medlemsländernas stats- och regeringschefer i vad som kallas Europeiska rådet. Elva ministermöten hålls i Sverige under det svenska ordförandeskapet. Mötena är informella och anordnas på sju olika orter.

Att de är informella innebär att inga beslut fattas. Det första större informella ministerrådsmötet hålls i Stockholm den 15-17 juli.

Kostsam cirkus
Cirkusen är inte gratis. 971 miljoner kronor ur statskassan satsas på ordförandeskapet.

Till det kommer polisens kostnader för att bevaka sammanlagt 115 sammankomster spridda över landet, varav elva är klassade som ministerrådsmöten och kräver extra bevakning. Polisens insatser beräknas kosta minst 120 miljoner kronor.

Alla riktiga ministerrådsmöten hålls i Bryssel eller Luxemburg. Innan en fråga hamnar på ministerrådets bord har den diskuterats på möten på olika nivåer där medlemsländerna företräds av tjänstemän och diplomater som antingen är permanent stationerade i Bryssel eller arbetar på de olika departementen i hemlandet och reser fram och tillbaka till Bryssel.

Totalt är det drygt 3000 möten som kommer att hållas under det svenska ordförandeskapet.

Ordförandelandet har begränsade möjligheter att driva egna frågor. Så mycket som 80 procent av alla frågor som förs upp på agendan på rådsmötena under ett ordförandeskap är kopplade till tidigare beslut, kommissionsförslag och gjorda prioriteringar. Ordförandeskapets främsta uppgift är därför inte att driva sina egna frågor utan att se till att arbetet med existerande frågor går framåt så smidigt som möjligt.

Det är för de resterande delarna av agendan som ordförandelandets prioriteringar får störst betydelse.

Dels kan ordförandelandet välja att ge redan existerande frågor på ministerrådets agenda mer eller mindre utrymme. Dels kan ordföranden ta fram helt nya förslag och initiativ som sedan diskuteras på ett toppmöte.

Den svenska regeringen ser bekämpandet av klimatförändringarna och den ekonomiska krisen som sina huvudfrågor som EU-ordförande.
Det nuvarande globala klimatavtalet, Kyotoprotokollet, gäller i fyra år till. Men redan i december 2009 ska världens ledare samlas i Köpenhamn under FN:s paraply för att enas om hur mycket utsläppen av växthusgaser ska skäras ned efter 2012.

Fredrik Reinfeldt ska leda EU:s delegation under klimatmötet i Köpenhamn. Men före mötet måste EU enas om hur mycket de olika medlemsländerna ska minska sina utsläpp.

Tuff uppgift för Sverige
Fredrik Reinfeldt poängterar att det även blir en tuff uppgift bara att hålla ihop EU-länderna kring de åtaganden de redan gjort om att höja sitt åtagande om minskade utsläpp från 20 till 30 procent om det blir ett klimatavtal vid Köpenhamnstoppmötet.

Den globala finanskrisen har slagit mot Europa med full kraft. Fredrik Reinfeldt hoppas på att få ett nytt EU-regelsystem för de finansiella marknaderna på plats med mer samordnad övervakning av banksystemet.

EU:s stats- och regeringschefer antog under det nyligen avslutade toppmötet EU-kommissionens förslag om inrättandet av ett nytt finansiellt övervakningssystem som ska verka både på makro- och på mikronivå.

Två verkställande instanser kommer att inrättas där den första, European Systemic Risk Board, ESRB, kommer att ha till uppgift att vid ekonomiska risksituationer utfärda tidiga varningssignaler. Övervakningen på mikronivå kommer att hanteras av European System of Financial Supervisors, ESFS, vars uppgift blir att kontinuerligt granska de nationella övervakningsmyndigheterna samt säkerställa att dessa håller en hög kvalité.

Vidare kommer man att arbeta fram en överstatlig ”regelbok” i syfte att uppnå ett mer homogent finansiellt system i medlemsländerna. Lagstiftningsarbetet kommer att påbörjas under hösten där Sverige i egenskap av ordförandeland kommer att ha en central roll.

Därtill står ”Rättsliga frågor” högt på den svenska agendan. Under rubriken ryms bland annat samarbetet mot organiserad brottslighet. Ambitionen är att ta fram ett nytt program, Stockholmsprogrammet, som ska ange inriktningen för flera år framåt när det till exempel gäller polis-, gräns- och tullfrågor. Programmet ska också behandla migrations- och asylpolitik.

Det svenska ordförandeskapet kommer att arbeta för ett gemensamt asylsystem inom EU. Fortfarande finns stora skillnader mellan medlemsländerna i mottagningen av flyktingar. Samtidigt är grundregeln att en asylansökan ska prövas i det EU-land dit den sökande först kom. Det bäddar för spänningar.

Regeringen menar att det är angeläget att de gemensamma reglerna tillämpas på avsett sätt i medlemsstaterna beträffande till exempel mottagande, asylprövning och återvändande.

En annan viktig målsättning är att skapa gemensamma regler om vidarebosättning för att hjälpa de som behöver skydd men inte kan ta sig till EU.
Det svenska ordförandeskapet kommer dessutom att försöka fortsätta arbetet med EU:s utvidgning.

Flera av EU-kandidatländerna har stora förhoppningar på att Sverige som EU-ordförande ska sätta fart på deras medlemsförhandlingar, även om det just nu ser trögt ut.

Fler EU-länder?
• Kroatien har hoppats på klartecken om medlemskap under Sveriges ordförandeskap, men grannlandet Slovenien har blockerat förhandlingarna på grund av en gränskonflikt.

• Makedonien har hoppats få ett startdatum för sina medlemsförhandlingar i höst, men det blockeras av grannlandet Grekland som kräver ett namnbyte på landet först.

• Turkiet har hoppats få inleda förhandlingar om fler EU-politikområden, men Cypern och Frankrike har sagt nej. Och en granskningsrapport från EU-kommissionen i höst om hur Turkiet uppfyllt tidigare villkor på att öppna hamnar på norra Cypern kan leda till krav på att medlemsförhandlingarna ska frysas helt.

Sverige kommer att prioritera att driva på förhandlingarna med Kroatien, med motiveringen att det finns ett brett stöd i EU för det medlemskapet.
Fredrik Reinfeldt räknar också med att EU kommer att välkomna Island om landet väljer att ansöka om medlemskap.

Samtidigt ligger EU:s institutionella frågor som en våt filt över det svenska ordförandeskapets agenda. Röstar Irland nej till Lissabonfördraget i höst står EU inför en ny institutionell kris som Sverige får försöka bidra till att finna en väg ut ur.

Röstar de ja, och om Tjeckiens och Polens presidenter undertecknar Lissabonfördraget, väntar en bråd tid för EU-ordförande Reinfeldt.
På några få veckor fram till toppmötet 29-30 oktober ska han få EU:s stats- och regeringschefer att enas om vilka som ska få de nya topposterna som ”EU-president” och ”EU-utrikesminister”.

Det är en typ av beslut som brukar fattas efter politisk kohandel mellan företrädarna för EU:s stormakter. Reinfeldts roll bli att expediera vad Sarkozy, Merkel och Brown kommer överens om bakom de officiella kulisserna.

Ny EU-kommission
Till uppgifterna hör också att få på plats en ny EU-kommission. Än så länge står det oklart om Europeiska rådets enhälliga nominering av José Manuel Barroso till en andra period som kommissionsordförande får sitt godkännande i EU-parlamentet i juli.

 Såväl socialistgruppen som den gröna gruppen önskar stoppa honom. Oavsett utgången är det redan klart att EU:s tidtabell inte håller.
Den nuvarande EU-kommissionen, med Margot Wallström, skulle ha avgått den sista oktober.

Men eftersom EU:s nya utrikesminister även ska bli vice ordförande i kommissionen kan resten av kommissionärerna inte utses förrän efter oktobertoppmötet.

– Övergången till ny kommission blir förmodligen kort efter årsskiftet, säger Fredrik Reinfeldt, som då lämnat över till Spaniens premiärminister José Luís Zapatero.

Dessutom handlar det om att vara beredd på det oförberedda.

Det händer inte sällan saker i omvärlden som kullkastar alla planer och sätter EU-ordföranden på prov.
De senaste ordförandeskapen har skakats både av gaskriser och krig som dem i Georgien och Palestina.

Ett nyval i den politiska krisens Storbritannien och medföljande regeringsskifte och folkomröstning om Lissabonfördraget skulle tvinga den svenska regeringen att totalrevidera dagordningen.

EU-president
Under alla omständigheter ser Fredrik Reinfeldt fram emot att stå i EU:s rampljus.
– Det visar att ett litet land via EU-medlemskap kan få ett stort inflytande, säger han till Aftonbladet.
Kan så vara. Men om Lissabonfördraget träder i kraft blir det inga fler ordförandeperioder för svenska statsministrar. Då inrättas en permanent ordförande för Europeiska rådet. Eller EU-president som man säger i Bryssel.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären nr 27, 2009


Protest mot EU i Jönköping
Det inledande ministermötet i Jönköping kommer inte att skonas från protester, trots semestertider och artistjippo.

Det första informella ministermötet hålls den 6 juli i Jönköping, när EU:s hälso- och arbetsmarknadsministrar ska träffas för att umgås, äta och dricka gott. Jönköpings kommun ställer beredvilligt upp, och ministrarna ska vallas runt, och Jönköping ”ska sättas på kartan”, som det heter.

Medborgarna ska få sin beskärda del av kakan genom ett artistjippo utanför Stora Hotellet i Jönköping där ministrarna håller till. Alla Jönköpingsbor är dock inte lika entusiastiska. 

Fortsatt opinion
– Vi vill visa att det fortfarande finns en opinion som är emot EU, och att det finns ett alternativ till EU:s högerpolitik, säger Annica Albertsson, Kommunistiska Partiet i Jönköping, och aktiv i Folkrörelsen Nej till EU, som arrangerar mötet.

– Det är viktigt att stå upp för EU-motståndet nu när Miljöpartiet inte längre vill lämna unionen, säger Annica Albertsson.

Samtidigt som kommunen satsar på ministermötet så har det varje dag under den här veckan varit en artikel i lokaltidningen Jönköpings-Posten om kommunala nedskärningar.

– Det är en ödets ironi att det sker samtidigt som EU-jippot kommer kosta massor för kommunen, säger Annica Albertsson. Det blir en symbolik över hur EU-politiken slår.

Trots att det är semestermånad där Sverige praktiskt taget stänger kommer ett torgmöte arrangeras i samband med ministermötet, med tal, bokbord och även gatuteater.

– Kom dit och visa ditt EU-motstånd, uppmanar Annica Albertsson.

PÄR JOHANSSON
Proletären nr 27, 2009


Proletärenfakta: EU-möten i Sverige
• Under det svenska ordförandeskapet kommer ett antal ministerrådsmöten att hållas i Bryssel och Luxemburg.
Elva andra, informella ministermöten kommer att äga rum på sju orter i Sverige. Ministermötena följer rådskonstellationerna men är inte en del av EU:s råd och saknar beslutanderätt. Följande ministermöten kommer att hållas i Sverige:

• 6-9 juli i Jönköping. Informellt möte med rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO). 6-7 juli möts hälsoministrarna, 8-9 juli arbetsmarknads- och socialförsäkringsministrarna.

• 15-17 juli i Stockholm. Informellt möte med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor.

• 23-25 juli i Åre. Informellt möte med energiministrarna och miljöministrarna.

• 4-5 september i Stockholm. Informellt möte med utrikesministrarna.

• 13-15 september i Växjö. Informellt möte med jordbruks- och fiskeministrarna.

• 23-24 september i Göteborg. Informellt möte med utbildningsministrarna.

• 28-29 september i Göteborg. Informellt möte med försvarsministrarna.

• 1-2 oktober i Göteborg. Informellt möte med finansministrarna.

• 14-16 oktober i Umeå. Informellt möte med konkurrenskraftsministrarna.

• 18-20 november i Malmö. Informellt möte med e-förvaltningsministrar.