Hoppa till huvudinnehåll
Av

Splittrad protest mot EU-makten

I EU som helhet innebar parlamentsvalet i söndags ett fortsatt riktigt lågt valdeltagande och oförändrat läge i EU-parlamentet med en förkrossande majoritet för de i huvudsak samverkande konservativa och socialdemokratiska partigrupperna. Unionen saknar folklig legitimitet.


Genom valen 2014 till EU:s låtsasparlament bekräftas än en gång falskheten i den bild av ett genom EU enat Europa som politiska och ekonomiska makthavare ständigt förfäktar. Fram träder istället en klassmässigt, socialt och politiskt splittrad union, där stora delar av befolkningen med sitt röstskolk uttrycker sitt avståndstagande från ett skendemokratiskt spel som de själva i grunden inte kan påverka.

Valdeltagandet i hela unionen stannade på 43,1 procent, en ynka tiondel mer än i förra valet 2009. Skillnaderna är stora länder emellan med 90 procent i i Belgien och Luxemburg som har röstplikt till Slovakien med ett valdeltagande på 13 procent. Här bojkottade alltså nästan nio av tio medborgare EU-valet.

Andra bottensiffror för valdeltagandet noteras i östeuropeiska krisländer som Tjeckien 19,5 procent, Polen 22,7 procent, Ungern 28,9 procent, Bulgarien 35,5 procent, men också i västeuropeiska länder som Portugal 34,5 procent, Storbritannien 36 procent, Nederländerna 37 procent, Finland 40,9 procent.

Förhandstipsen om en kraftig framgång för högerextrema och öppet rasist- och fascistanstrukna partier besannades i några länder. Som i Storbritannien, där det icke fascistanstrukna men väl starkt främlingsfientliga UKIP gjorde ett rekordval och blev största parti, och som i Frankrike, där Front National under ledning av Marine Le Pen blev största parti med 24,95 procent av rösterna. En remarkabel ökning från 6,3 procent 2009.

Front National får 24 mandat i EU-parlamentet, fyra mer än hela den svenska representationen. Ett åskådligt exempel på tomheten i talet från svenska partiföreträdare om att här gäller det att rösta för att hålla högerextremisterna stången i EU.

I andra länder gick trenden i annan riktning, som Holland där Le Pens nära allierade ärkerasisten Geert Wilders PVV minskade från 17 till 13,2 procent. Ockå i Italien minskade stödet för högerextremisterna. Silvio Berlusconis parti Forza Italia mer än halverades och gick från 29 till 13 mandat i Bryssel. Än mer extrema Lega Nord fick fem mandat, en förlust av fyra.

Italien gick också mot den tydliga trenden att i krisens EU straffas nationellt styrande partier av de röstandes vrede. Här ökade det styrande socialdemokratiska PD till hela 40,8 procent jämfört med 26,1 procent 2009 och blir största parti I den socialdemokratiska gruppen I EU-parlamentet. Kanske för att de bara regerat i tre månader och då påbörjat en rad populära reformer med vänsterprägel.

I vårt grannland Danmark blev Dansk Folkeparti valets största parti med 26,6 procent av rösterna. Nästan en fördubbling från 2009 då partiet fick 14,8 procent. Här måste påpekas att Dansk Folkeparti är öppet rasistiskt men det kommer inte ur en fascistisk tradition.

I Danmark noterar vi också att Folkebevegelsen mot EU försvarade sitt enda mandat i Bryssel genom att öka från 7 till 8 procent. Liksom att regeringsbärande Socialdemokraterna klarade sig någorlunda helskinnat som näst största parti med en minskning med 1,8 procentenheter till 19,1 procent.

Vi slutar denna lilla exposé över EU-parlamentsvalet med kärnlandet Tyskland där Angela Merkels parti CDU/CSU, som leder regeringskoalitionen med socialdemokratiska SPD, visserligen minskade, men bara med ett par procentenheter, och därför vann EU-valet på 35,3 procent.

SPD som känt segervittring gick fram med 6,5 procentenheter men lyckades ändå bara få 27,3 procent.

Noterbart från svensk horisont är att bara dessa två tyska partier tillsammans har mer än tre gånger så många mandat i EU-parlamentet än hela Sveriges representation. Snacka om demokratiskt underskott.
Fakta

Splittrad protest mot EU-makten

Valdeltagande i EU-valet
  • Preliminärt valdeltagande i procent 2014 och skillnad mot föregående val
Slovakien: 13 (-6,6) Tjeckien: 19,5 (-8,7) Slovenien: 21 (-7,4) Polen: 22,7 (-1.8) Kroatien 25,1 (+4,3) Ungern: 28,9 (-7,4) Lettland: 30 (-23,7) Rumänien: 32,2 (+4,6) Portugal: 34,5 (-2,3) Bulgarien: 35,5 (-3,5) Estland: 36,4 (-7,5) Storbritannien: 36 (+1,3) Nederländerna: 37 (+0,2) Finland: 40,9 (+2,3) Frankrike: 43,5 (+2,9) Cypern: 44 (-15,5) Litauen: 44,9 (+23,9) Österrike: 45,7 (-0,3) Spanien: 45,9 (+1) Tyskland: 47,9 (+4,6) Sverige: 48,9 (+5,1) Irland: 51,6 (-7) Danmark: 56,4 (-3,1) Grekland: 58,2 (+5,6) Italien: 60 (-5) Malta: 74,8 (-4) Belgien:* 90 (0,4) Luxemburg:* 90 (-0,8) Totalt i EU: 43,1 (+0,1) * Belgien och Luxemburg har röstplikt.