Hoppa till huvudinnehåll
Av

Förbjud privata assistansbolag

Privatiseringarna drabbar brukarna, försämrar de anställdas arbetsvillkor och urholkar demokratin. Därför måste privata assistansbolag förbjudas.


Försäkringskassan har stramat upp sina bedömningar för vad som är ”grundläggande behov” till det absurdas nivå. Det har medfört att många som borde få personlig assistans blir utan.

Dessutom har Försäkringskassan flyttat över stora delar av sina tidigare kostnader till kommunerna. Kommunerna borde svara med att gå samman och kräva att staten tillför de pengar som behövs för att LSS ska fungera som det var tänkt. Istället skickar de sina handläggare på kurs i hur man avslår rätten till ledsagning och personlig assistans!

I höstas ordnades protestmöten över hela Sverige mot försämringarna. Rätten till personlig assistans är nödvändig för att människor med svåra funktionshinder ska kunna leva värdigt och ha makt över sina egna liv. Brukare måste få ha inflytande över vem som ska utföra assistansen och komma dem så nära in på livet.

Samtidigt måste arbetsvillkoren för de personliga assistenterna förbättras. Många tvingas jobba som timanställda år ut och år in, med sönderplottrade deltider, några timmar här och där.

Brukarkooperativ och stiftelser kan fungera om målet enbart är att ge bra stöd och service. Men de utgör undantag och de minskar i takt med att större bolag köper upp dem och andra småbolag.

Företagsuppköp på företagsuppköp sker med enda syfte att sälja vidare med vinst. Det är inte lite kapital som i slutändan har investerats. Vem bryr sig då om några personliga assistenters löner och arbetsvillkor eller om brukarna får det stöd de behöver?

Privata, affärsdrivna assistansbolag måste förbjudas. Jag har lång erfarenhet av att arbeta som arbetsterapeut för personer som har personlig assistent. Jag vet vad brukare och personliga assistenter utsätts för. Tryggheten är obefintlig. Brukare som har så komplicerad vård att vinsten uteblir kan utan vidare få sitt avtal uppsagt.

För brukaren är det oerhört förödmjukande och riskfyllt, samtidigt som det inte kostar bolaget ett öre när nästan all personal är timanställd. Kommunen kan få ta över, från ena dagen till den andra, utan någon som helst kunskapsöverföring.

Rehabpersonal och sjuksköterskor måste åter lägga massor av tid på att utbilda all personal i förflyttningsteknik, hjälpmedelshantering och sjukvård. För att inte tala om hur lång tid det tar för nya assistenter att lära känna brukaren och vilka behov och problem han eller hon har.

De personliga assistenternas kamp i Alingsås är principiellt viktig. Den handlar om rätten till bra anställningsvillkor och rätten att kunna få god vård. Men det är kanske inte så många som reflekterar över vad privatisering innebär för demokratin.

Att kunna gå ut i media för att informera om problem och att kunna diskutera med ledning och politiker är grunden för demokratiskt inflytande över vår välfärd. I offentligt driven verksamhet har man en lagstadgad skyldighet att offentliggöra problem. I privata bolag riskerar man åtal om man gör det, eftersom man måste vara lojal mot arbetsgivaren.

Privatisering gör att demokratin undergrävs, eftersom vi inte får veta vilka problem som finns. Vill vi ha inflytande över hur vården av sjuka, gamla eller funktionshindrade bedrivs måste verksamheten drivas av det offentliga.

Elsa-Lena Åström