En återvändsgränd för utrikesfödda kvinnor

2013 subventionerade staten hushållsnära tjänster med 2,4 miljarder kronor. Det är snäppet mer än vad regeringen spenderar på etableringsersättningar för nyanlända invandrare. Tio gånger så mycket som Borg & Co tänker satsa på jämställdhet i 2014 års budget.

Hade pengarna kunnat användas bättre? Arbetsgivarorganisationen Almega hävdar att marknaden för hushållsnära tjänster gav jobb åt nästan 15 000 personer under 2012. Men många arbetar deltid. Omräknat i helårsarbeten landar statistiken på knappt 10 000 jobb.

Almega är part i målet och har tidigare bollat med friserade siffror. Kollegorna i organisationen Företagarna är mer nyktra i sina beräkningar. De hävdar att rutmarknaden omsätter motsvarande 8650 helårs-jobb. Uppgifterna baseras på Skatteverkets statistik.

Innan avdraget genomfördes sysselsatte marknaden för hushållsnära tjänster mellan 2000 till 3000 personer. Detta går att läsa i den borgerliga regeringens proposition från 2006. Regeringen hänvisar i sin tur till branschens egna företrädare.

Antalet bekräftas i en rapport från Skatteverket 2011. Här redovisas en intervju-undersökning som visar att 25 procent av rutanvändarna köpte vita hushållsnära tjänster redan innan de nya reglerna trädde i kraft. Räknat på Företagarnas siffra betyder det 2160 helårsarbeten.

I sammanhanget kan det vara värt att notera att 26 procent av rutanvändarna svarade att de skulle fortsätta att köpa vita hushållsnära tjänster även om avdraget togs bort. Ytterligare 19 procent skulle göra detsamma, om än i mindre omfattning.

Av detta går det att dra två slutsatser. För det första att rutavdraget inte innebär något annat än en ren subvention för en fjärdedel av dem som utnyttjar det. För det andra att antalet nya jobb hamnar i stor-leksordningen 6500 helårsarbeten.

En mängd hushållsnära tjänster berättigar till rut. I praktiken utgörs de flesta jobben av städning. Reformens anhängare brukar hävda att skattesubventionen är ett sätt att omvandla svarta städjobb till vita. Men fakta visar att detta är fallet endast i begränsad utsträckning.

2005 genomförde Skatteverket en kartläggning av svartarbetet i landet. I denna beräknades 147 000 hushåll köpa svarta städtjänster. År 2010, några år efter rut, hade antalet minskat med ca 14000 hushåll. Det kan jämföras med att över en halv miljon personer köpte rut förra året.

I intervjuundersökningen från 2011 svarade endast 6 procent att de tidigare köpte hushållsnära tjänster svart. 8 procent kunde tänka sig att köpa tjänsterna svart om den förmånliga skattereduktionen skulle avskaffas. Rut medför med andra ord ingen avgörande förändring.

Skatteverket konstaterar att den svarta städmarknadens omfattning även påverkas av andra faktorer än en eventuell skattereduktion. En av dessa är förekomsten av papperslösa som ändå måste ta svarta jobb för att klara sitt uppehälle.

Statistiska centralbyrån kan ge besked om den svenska städbranschens utveckling i dess helhet. Antalet jobb har vuxit med 20 procent sedan millennieskiftet. Men ökningen började redan innan rut. 2012 arbetade allt som allt ca 49 000 personer som lokalvårdare enligt SCB.

Andelen invandrare och kvinnor är stort. Den skeva sociala balansen har snarare förstärkts än minskat tack vare rut. Så har andelen utrikes födda ökat från 35 till 48 procent sedan 2007. Dominansen är tydligast i åldersgrupperna 26 till 52 år.

Rut-reformen har även stimulerat många att starta egna städfirmor. Bara under 2010 tillkom 950 företagare inom kategorin lokalvård. En majoritet av dessa, 63 procent, var utrikes födda. Den enskilt största undergruppen, 40 procent, utgjordes av utrikes födda kvinnor.

Men villkoren på den överhettade marknaden för skattesubventionerade hushållsnära tjänster är tuffa. Både för anställda och egenföretagare. Företagen tävlar om att pressa sina kostnader. Lönerna är låga och deltiderna är många. Ändå är anställningsförhållandena otrygga.

Konkurrensen från den svarta marknaden är ständigt närvarande. Det gör att svart arbetskraft tas in som underentreprenörer eller att svarta och vita arbetstimmar blandas om vart annat. Särskilt små och nystartade firmor tvingas lätt in i en gråzon för att överleva.

Det finns inget som säger att den optimala vägen till att lära sig det svenska språket skulle vara att dammsuga och putsa i andra, företrädesvis rika, människors hem. Snarare cementerar detta känslan av underordning och utanförskap. Rutjobben leder in i en återvändsgränd.

2,4 miljarder kronor för 6500 jobb? Att säga nej till rutavdraget innebär inte att kräva pengarna tillbaka utan att de ska användas på ett annorlunda sätt. Det måste finnas bättre metoder att slussa in utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden.

Vore det inte klokare att investera pengarna i den kommunala hemtjänsten? Behoven finns. Det kunde ge säkrare jobb med mer stabila arbetsvillkor. Pengarna kunde öronmärkas för projekt som varvar jobb med svenskundervisning. Det är bara den politiska viljan som krävs.