Både problem och förbättringar när privat städning blev offentlig

Den 1 december kommer städningen av alla Skånes sjukhus vara tillbaka i offentlig regi. Förra året gick Universitetssjukhuset i Lund och lasarettet i Trelleborg tillbaka till att själva sköta städningen, och den sista november går städföretaget Sodexos kontrakt med lasarettet i Landskrona ut. Övriga sjukhus i regionen har behållit städningen i egen regi.

– Det är tydligt i kvalitetskontrollerna att hygienen har blivit bättre efter att vi gick tillbaka till offentlig regi, berättar städaren Stig-Arne Alfredsson som också är arbetsplatsombud, skyddsombud och arbetsmiljösamordnare för Kommunal.

När Proletären besöker städpersonalens lunchrum i kulverten under Universitetssjukhuset i Lund är det en strid ström av människor som kommer förbi, byter några ord över sin medhavda mat och en plastmugg med automatkaffe för att sedan skynda tillbaka till arbetet.

Det finns både de som tycker att det blivit bättre sedan hösten 2016 när de blev anställda av regionen istället för Sodexo, och de som tycker att det blivit sämre.

– Jag tänkte att Region Skåne kanske skulle vara bättre eftersom det inte är privat men så var det inte, säger städaren Razija Vejzovic. De har sagt att de ska sänka arbetstakten, men de bara höjer och höjer.

En annan städare, som vill vara anonym, är glad över att hon äntligen fått gå upp i heltid. Kommunals kollektivavtal med Region Skåne innehåller nämligen rätten till heltid.

– Jag har kämpat i flera år för det men nu fick jag direkt.

Andra tycker att arbetet blivit lättare sedan regionen tog över.

En förklaring till att det finns så olika åsikter om förändringen tror Stig-Arne Alfredsson kan vara att man fortfarande, drygt ett år efter återtagandet, dras med en del inkörningsproblem.

– Städningen var privat i 17 år, och när sjukhuset tog tillbaka den så försvann ju arbetsledningen. Det blev till att starta från grunden igen.

Alue Massaque slår sig ner vid bordet, även han arbetsplatsombud. Han förklarar en del av inkörningsproblemen.

Tidigare begärdes storstädning in till avdelningarna vid behov. Detta har delvis ersatts med vad som kallas periodiskt underhåll av golven, medan övriga uppgifter – som att damma väggar och tak – lagts över på de som arbetar med vanlig städning. Att åsikterna skiljer sig åt är knappast förvånande.

– Det är fel om arbetsbördan inte är jämnt fördelad, konstaterar Alue Massaque. Det finns en del för ombuden att göra.

– När det var privat lades det oerhört mycket tid på golven, säger Stig-Arne Alfredsson. Men det är ju inte där det finns smitta. Den finns på ljusknappar, dörrhandtag, toaletternas spolknappar och liknande.

Enis Mustafovski är en av fyra smittstädare på sjukhuset. De tar hand om sådant som akuta smittstädningar och slutstädningar. Exempelvis efter en blödande akutpatient, efter utskrivning från en avdelning eller efter en operation.

– Ungefär som sanering, förklarar han.

Det är dock sällan han och hans arbetskamrater behöver ha skyddskläder på sig. Det har man endast vid farligare smittsamma sjukdomar.

– Då kan man ha lager efter lager med skyddskläder som i en science fiction-film.

Smittstädarna rycker även in vid andra akuta fall som exempelvis översvämningar.

Vi pratar om städteknik, om hur viktigt det är att hålla ett lagom tempo för att kroppen ska orka. Över hälften av städpersonalen har olika skador i exempelvis rygg, nacke, axlar och ryggslut, berättar Alue Massaque.

– Det är ett tungt och krävande jobb, säger Stig-Arne Alfredsson och får medhåll av alla runt bordet.

Brayan Kamara som nyss har anslutit sig berättar att de som ska städa kontor ofta får flytta möbler, något de som använder kontoren egentligen ska göra.

– Läkarna säger att de är här för att rädda liv och inte för att flytta möbler.

Arbetskamraten Villi tycker att läkarna har rätt.

– Ska de avbryta en operation för att springa och flytta på sin kontorsstol? frågar hon.

Brayan Kamara berättar om ett annat problem som uppstod när Region Skåne tog över Sodexos anställda, nämligen att de anställda inte behöll sina lasdagar. De som varit anställda på allmän visstid eller vikariat och väntat på att komma upp i tillräckligt lång anställningstid för en fast anställning, fick börja om från noll.

Stig-Arne Alfredsson håller med om att det var ett misslyckande.

– Det var i alla fall positivt att tio medarbetare som nästan kommit upp i tillräckligt många dagar fick fast anställning vid övergången. Och 35 personer har gått upp till heltid.

Nåt annat som han menar har blivit bättre är att regionen erbjuder fler utbildningar. Nyligen var alla städare på ergonomikurs, och genom Servicebranschens yrkesnämnd, SRY, ska de anställda få validera och utöka sina kunskaper.

– Yrket utvecklas hela tiden med nya medel, material och hjälpmedel.

Men en del arbete återstår, till exempel att få bukt med en ojämn arbetsfördelning mellan de anställda.

– Jag tror att vi behöver titta på hur städtiden beräknas, säger Stig-Arne Alfredsson. En operationssal går mycket snabbare att städa än ett konferensrum med bord och stolar. Tittar man bara på kvadratmeter så blir det helt fel.

Lunchrummet börjar tömmas på folk och städarna sprider ut sig över det stora sjukhusområdet. 200 städare är de sammanlagt som arbetar med att hålla Universitetssjukhuset rent och snyggt, och förhindra smittor och bakterier att sprida sig.

Med en anekdot sätter Villi fingret på hur viktigt hennes och de andras arbete är.

– En patient sa till mig: ”Det finns många läkare som kan operera min hjärna, men om det är smutsigt i salen och det kommer in en bakterie så är det ändå kört för mig!”