Brandmännen som räddar liv på deltid

Publicerad 5 april 2017
I deltidsbrandmännens nya kollektivavtal har OB-tillägget för att åka på larm på obekväm arbetstid försvunnit. Missnöjet med det nya avtalet är stort runt om i landet.
I deltidsbrandmännens nya kollektivavtal har OB-tillägget för att åka på larm på obekväm arbetstid försvunnit. Missnöjet med det nya avtalet är stort runt om i landet.

Det är måndag kväll men dagen är inte över för gubbarna på brandbåten. Istället för att vila upp sig hemma i stugvärmen efter jobbet är de ute i regnet för att fiska upp en docka ur havet. Proletären följer med beredskapsbrandmän i Göteborgs skärgård när de övar ytlivräddning.

Bilder

”Om jag åker på mer än ett larm i månaden förlorar jag på det nya avtalet.”

Om man som undertecknad bor i en storstad, och har den gamla humorserien Nilecity som enda inblick i brandmansyrket, lever man kanske i tron att alla brandmän är heltidsanställda muskelknuttar som mest sitter och myser på stationen i väntan på nästa larm. Så är det inte riktigt.

Daniel Källén Vidman som bor på Donsö i Göteborgs södra skärgård är en av landets närmare 15.000 brandmän. Han tillhör majoriteten av yrkeskåren i det att han tillbringar merparten av sin tid på sitt vanliga jobb men också har beredskap 168 timmar i månaden.

– Då har jag fem minuter från det att sökaren piper till att jag ska vara ombytt och klar och redo att åka iväg.

Omkring två tredjedelar av alla brandmän i Sverige är deltidsbrandmän. Och det nya kollektivavtalet, RiB 17, har fått missnöjet att pyra bland deltidsbrandmännen. OB-tillägget har försvunnit i det nya avtalet, istället är tim-ersättningen något högre för att rycka ut på larm oavsett vilken tid på dygnet det är.

I räddningstjänsten är dygnet uppdelat på två pass, mellan 6 på morgonen och 18 på kvällen och vice versa. För Daniel Källén Vidman, som är nybliven enhetschef för fritid och kultur inne i Göteborg, är det omöjligt att ha jour när han är på jobbet inne i stan. Han byter därför bort alla sina dagpass och har bara beredskap på kvällarna.

Daniel Källén Vidman har räknat på vad det nya avtalet kommer att betyda för hans lön.

– Om jag åker på ett larm i månaden får jag mer pengar, men om jag får åka på två eller flera så förlorar jag på det nya avtalet.

Det finns ett stort missnöje med det nya kollektivavtalet och på flera orter har hela styrkor brandmän sagt upp sig. På Donsö brandstation är det ingen som sagt upp sig, men när de en efter en släntrar in i fikarummet är alla överens. Det nya avtalet får tummen ner.

Det är måndag kväll vilket betyder övning. Daniel Källén Vidman som är styrkeledare och stationssamordnare berättar att det förutom måndagsövningarna finns ett antal obligatoriska övningar för brandmännen. Varje år måste de till exempel öva rökdykning i värme två gånger och kall rökdykning två gånger. Men ikväll är det ytlivräddning på schemat för gänget som infinner sig på stationen.

– Det är en härlig blandning av människor på en deltid, säger Daniel Källén Vidman och pekar i tur och ordning ut en rörmokare som fuskar som modell, en marintekniker som utbildar sig till sjuksköterska och en kantor som snart är helikopterpilot.

– Sen har vi en hel drös med snickare och själv är jag utbildad lärare.

Daniel Källén Vidman är uppenbart stolt över sina kollegor.

– Det är ingen som har tummen mitt i näven, vilket är otroligt viktigt i brandmannayrket. Du måste kunna hantera verktyg och lösa problem med det du har till hands.

Daniel Källén Vidman ger ett exempel på hur det kan gå till. Det kom ett larm från hemtjänsten. En äldre dam hade trillat omkull och kunde inte öppna dörren, men var vid medvetande och pratade med brandmännen genom dörren.

– Då måste vi kanske inte bryta upp den här nya Dalocdörren som hon precis har satt in. Eller förstöra fönstret. Istället tog vi loss listerna, skar upp gummilisterna och lyfte ut hela fönsterkassetten. Så hoppade en brandman in och öppnade dörren och sedan satte vi andra tillbaka fönstret och spikade upp listen igen.

– Så får man skriva en lapp till barnen att ni måste ringa en snickare som kommer hit med silikon. Eller så åker någon dit med en tub silikon nästa dag.

Daniel Källén Vidman tror att deltidsbrandmännen har ett annorlunda arbetssätt än heltidarna i stan har. Närheten till samhället de bor i märks från andra hållet också. Daniel Källén Vidman arbetade tidigare som fritidsledare i skärgården.

– Ungarna här har förståelse för deltid och vad det handlar om. Skulle jag säga på fritidsgården att jag går en runda runt huset så hade de hittat på allt möjligt bus därinne. Men om jag säger att jag har larm nu, jag måste sticka, då kunde man komma tillbaka och det hade inte hänt någonting. För de vet att jag kan vara på väg till mormor eller farfar.

Nu är destinationen inte någons mormor eller farfar utan hamnen i Donsö, där både brandbåten och ambulansbåten är stationerade. Kvällens övning sker i samarbete med ambulanspersonalen, scenariot är att en person blivit påkörd av en motorbåt och har en öppen benfraktur.

Ett gäng åker ut med brandbåten och vi andra följer med ambulansbåten ut. Olycksoffret för aftonen heter Sofie och är en bjässe till docka på närmare två meter. När vi kommit ut en bit åker Sofie i plurret från ambulansbåten, men räddas snart upp till brandbåten av de nyrekryterade brandmännen Louis Diolez och Thorbjörn Malengård som gett sig ut i det kalla vattnet.

Från brandbåten hissas Sofie upp till ambulansbåten, där hon får första hjälpen och brandmännen får instruktioner av ambulans-personalen för att stoppa blodflöde och spjäla upp brutna ben.

– Båtolyckor är ovanliga men viktiga att öva på för det blir krångligt i vattnet, säger Daniel Källén Vidman och nämner de jetskis som kör runt i skärgården på somrarna som en ökande olycksrisk.

Det nya kollektivavtalet för deltidsbrandmännen ska enligt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, göra det lättare att rekrytera brandmän. Daniel Källén Vidman pekar på hur det i ett litet samhälle blir tvärtom.

Han gör en historisk utvikning och säger att det tidigare inte var svårt att hitta brandmän på en typisk bruksort, med runt 10.000 invånare och en stor fabrik på orten.

– Men så lade man ner bruken och många blev arbetslösa. Och a-kassan tillåter ingen bisyssla, så när de fick gå från bruket blev de tvungna att säga upp sig som brandmän också. Det var rätt många som försvann som var i arbetsför ålder och fysiskt starka.

Daniel Källén Vidman berättar att i allt större utsträckning fick man börja anställa brandmän som inte jobbar på orten.

– Vi har inget val, vi har inte folk här ute som söker och jobbar här ute. Vi får anställa hantverkare som jobbar inne i Göteborg.

Att säga upp sig med hänvisning till det nya avtalet klassas som otillåten stridsåtgärd och är olagligt. Men om brandmän anger en annan anledning och ändå säger upp sig är det otroligt kortsiktigt tänkt av SKL, menar Daniel Källén Vidman.

– Att rekrytera en deltidsbrandman med alla utbildningar kostar ungefär 180.000 kronor. Samhällsvinsten av att ge oss OB-tillägg blir större än vad det kostar att hålla på och rekrytera nytt hela tiden. Och när du tappar folk som varit med länge tappar du kompetens, en lokalkännedom om hur det fungerar.