”Det är många ungdomar som blir utan sommarjobb för att det inte räcker till”

Publicerad 14 augusti 2017
Bilder

Maja Ericsson har precis avslutat sitt andra sommarjobb på ett sommargårdscafé utanför Härnösand, en anställning hon fick genom kommunen.

– Jag har haft ganska mycket tur, det är många ungdomar som blir utan sommarjobb för att det inte räcker till. Och ofta behöver man ha kontakter, som en släkting med företag till exempel, säger Maja Ericsson.

Som cafébiträde fick hon koka kaffe, göra i ordning mackor och servera gästerna. Hon hade sällskap av fyra andra sommarjobbare.

– Det har varit helt okej, jag vantrivdes inte iallafall. Men det var dålig introduktion och information om arbetet till sommarjobbarna. Vi fick inte veta var saker fanns, hur man gjorde vissa mackor eller maträtter eller hur man hanterade kassan. ”Kassahantering” fanns ju med i våra arbetsuppgifter men vi fick inte göra det för den ordinarie personalen sa att vi bara skulle göra fel.

Trots detta berättar Maja Ericsson att personalen var generellt snälla, förutom en som började prata med henne om sex på ett obehagligt sätt.

– Sexistiska skämt och ofredanden finns exakt överallt men arbetsplatsen är en annan plattform för det. I serviceyrken verkar det också vara mer ”tillgängligt” med tanke på kunderna och att de eventuellt fått i sig alkohol.

Siri Johansson sommarjobbar som städerska på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Hon fick anställningen genom sin mor som också arbetar på sjukhuset.

De flesta av hennes vänner njuter av sommaren, förutom en som fick jobb på posten på samma sätt – via sin mor.

– Jobbet är helt okej, även om det är mycket spring mellan olika områden som jag städar på. Det känns som ett jobb i alla fall, inte som feriepraktiken jag var på förra året. Det var som att gå i förskola, så dit vill jag inte tillbaka, säger Siri Johansson till Proletären.

Hon berättar att sjukhuset var som en enda stor labyrint i början men precis som städningen så sitter det när man väl lärt sig det.

– Och arbetskamraterna är trevliga och vi hejar på varandra i korridorerna.

Patrik Jonsson sommarjobbar som processoperatör på SCA Obbola för andra sommaren i rad.

– Jag tror jag sökte runt 15 jobb, där SCA var ett av fyra stycken där jag faktiskt blev kallad till intervju. Men det tog lång tid, så jag trodde först inte att jag skulle få det, säger Patrik Jonsson till Proletären.

Ansvaret är den största skillnaden från andra jobb han haft. Även sommarjobbare får ett väldigt stort ansvar, dels för att det kan vara ett relativt farligt jobb om inte säkerheten sköts och dels för risken att produktionen stoppas om något går fel.

– Men som sommarjobb är det perfekt. Man får möjlighet att jobba i stort sett hela sommaren och man får alltid jobba heltid. Skiftgången gör också att man har möjlighet att njuta av bra väder istället för att alltid jobba på dagtid när solen skiner som mest.

Det enda han saknar är mer information från facket i samband med intervju och anställning.

– Som sommarjobbare kan det ibland vara väldigt svårt att veta något om vilket fack som är aktuellt på arbetsplatsen, samt hur de kan hjälpa en även om man bara sommarjobbar.

Själv är han inte med i Pappers, som är aktuellt på SCA, utan Tandläkarförbundet då han till vardags studerar till tandläkare.

Annie Duberg är 22 år gammal och har sommarjobbat varje år sedan hon var tolv. I år sommarjobbar hon som personlig assistent för första gången.

– Det är supersvårt att få jobb och sommarjobb. Jag har aldrig haft ett som jag verkligen velat ha. Jag paniksöker veckor i rad och får aldrig svar.

Hon berättar att hon inte vågat ställa några krav tidigare, men den här gången var hon tvungen att sätta ner foten och avsluta arbetet hos en aggressiv brukare och fortsätta hos andra brukare istället.

– Jag upplever att de fastanställda lägger över jobbiga och tunga arbeten på mig som sommarjobbare. Och det är väldigt tungt arbete till och från, många tunga lyft hos brukare som inte kan röra sig själva.

Trots detta beskriver hon sitt jobb som intressant, särskilt för kontakten man får med brukarna och deras familjer. Just nu är hon ensam sommarjobbare på sitt arbete, men har träffat andra sommarjobbare när hon vikarierat på förskola.

– Vi pratade ibland om att vi fick städa allting när de fastanställda satt och drack kaffe.