Därför kommer din post inte fram

Vinstjakten banade väg för kaoset

Publicerad 5 april 2017
Postnord gjorde en miljardförlust 2016. När de allt färre anställda pressas alltmer sjunker också kvaliteten. Såväl avregleringar och bolagiseringar som fusionen mellan Posten AB och Post Danmark bär skulden till kaoset.
Postnord gjorde en miljardförlust 2016. När de allt färre anställda pressas alltmer sjunker också kvaliteten. Såväl avregleringar och bolagiseringar som fusionen mellan Posten AB och Post Danmark bär skulden till kaoset.

Krisen i Postnord har varit ett återkommande tema i både svensk och dansk media de senaste månaderna. Den danska statens besparingar har kört den danska delen av Postnord i botten, och svenska staten får betala.

Bakom den nuvarande krisen i Postnord ligger politiska beslut tagna i danska folketinget, som Danmarks och Sveriges regeringar nu inte kommer överens om vem som ska betala för.

I takt med att alltfler hushåll fått modem- och så småningom bredbandsuppkoppling har behoven av att skicka brev också minskat. Sedan 2014 sker all kommunikation mellan invånare och myndigheter dessutom digitalt. Alla danskar måste ha en digital brevlåda.

Danska myndigheter beräknas spara cirka 400 miljoner kronor varje år i portokostnader.

Men lagen om digitalisering drabbar förstås den danska delen av Postnord, som redan drabbats hårt av fallande brevvolymer. Sedan millennieskiftet har man tappat 90 procent av brevmängden i Danmark, och 15.000 anställda har sparkats.

Nu planerar Postnord Danmark att göra sig av med ytterligare 4000 av sina resterande cirka 10.000 anställda under de närmaste två-tre åren.

I skottlinjen står de cirka 3200 som var anställda när Det danske postvæsen i samband med avregleringen av postmarknaden 1995, ombildades till det statliga aktiebolaget Post Danmark.

Deras särskilda anställningsvillkor står i vägen för den planerade privatiseringen av Postnord Danmark, men gör dem samtidigt dyra att sparka – tre hela årslöner per anställd.

Detta i en verksamhet vars årsrapport för 2016 visade på det sämsta resultatet sedan 1600-talet. Då lades den danska posten ut på en köpman från Hamburg, men drevs sedan omväxlande i privat och kunglig regi tills det förstatligades 1711.

I Postnord Danmarks planerade omställningsplan ingår också att sluta gå med reklam och veckotidningar, samt att vanliga brev endast ska delas ut en gång i veckan. Redan nu är det en specialtjänst för minst 27 danska kronor att skicka ett brev som ska komma fram nästa dag.

2009 bildades Posten Norden, som sedermera blev Postnord. Post Danmark och svenska Posten AB slogs samman till vad som skulle bli ”Nordens bästa logistikföretag”. I Sverige var det alliansregeringens näringsminister Maud Olofsson (C) som drev på affären, ivrigt påhejad av Postens vd Erik Olsson och ordförande Marianne Nivert.

Flera remissinstanser var kritiska till affären och det bristande underlaget. Dessutom var det otydligt vilka problem det var som egentligen skulle lösas med ett samgående. Klart är att det i alla fall skapat nya problem i den svenska statskassan som nu tvingas stå för den danska statens besparingar på portokostnader.

Det har bara gått åtta år sedan sammangåendet, och Mikael Damberg har lyft frågan om att eventuellt dela upp Postnord i en svensk och en dansk del.