Hoppa till huvudinnehåll
Av
Chefredaktör

Grumlig strategi mot terror – mer övervakning och åsiktskontroll

Regeringens nya strategi mot terrorism ska utvidga myndigheternas befogenhet att bekämpa terrorism. Men strategin är grumlig och siktar fel. Möjligheterna för massövervakning utökas och stöd till befrielseorganisationer riskerar att kriminaliseras.


I fredags förra veckan presenterade regeringen sin strategi mot terrorism, under rubriken ”Förebygga, förhindra, försvåra”. Den 45 sidor långa skrivelsen ska ligga till grund för kommande arbete, och lagstiftning, mot terrorism.

Strategin innebär att ytterligare steg tas mot ett övervakningssamhälle, att gränserna mellan polismakt, militär och underrättelsetjänst suddas ut och att vänsterorganisationer och befrielseorganisationer jämställs med fascistiska och fundamentalistiska våldsgrupper.

Regeringen vill utöka möjligheterna för dataavläsning och avlyssning, så kallade ”hemliga tvångsmedel”. Det skulle bland annat kunna betyda att polisen får tillstånd att avlyssna människor utan att det finns någon specifik brottsmisstanke.

Bland de föreslagna lagändringarna finns också ett utökat samarbete mellan polis och militär vid terroristbrott. Sedan en lagändring 2006 tillåts militärt stöd under polisbefäl vid terrorismbekämpning men nu föreslås även att militären ska kunna bidra med ”medeltung helikopterkapacitet”.

Sist militär kallades in för att stödja polisen var 1931 i Ådalen. Då sköts fem demonstrerande arbetare ihjäl när militären öppnade eld mot ”pöbelväldet” som Svenska Dagbladet beskrev det dagen efter.

Stora delar av strategin går ut på att förstärka och fördjupa tidigare mer eller mindre trubbiga verktyg och lagar. Ett sådant verktyg är Mona Sahlin som i juni 2014 tillsattes som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

I den utredning om våldsbejakande extremism som låg till grund för Mona Sahlins spionorganisation likställdes jihadister och högerextremister med vänsterextremister. Vänsterorganisationer som Förbundet Allt åt alla, som mest gjort sig kända för att ha anordnat överklassafaris i rikemansområden, hamnade i samma kategori som al-Qaida och Islamiska staten.

I den nya strategin mot terrorism består det förebyggande arbetet i princip av det pågående arbetet mot denna ”våldsbejakande extremism” som ”utmanar och hotar demokratiska värden på olika sätt”. Det riktar in sig på ideologier snarare än på verklig terrorism. Så kommer alltså även i fortsättningen ungdomar som engagerar sig i revolutionära vänstergrupper att jämställas med de som åker till Syrien för att ansluta sig till terrorgrupper.

Skrivelsen behandlar ”vänsterextremistiska grupper” som lika mycket potentiella terrorister som ”individer tillhöriga den högerextremistiska rörelsen”. Detta trots att de värsta terrorbrotten i Norden begåtts av högerextremister och massmördare som Anders Behring Breivik och Peter Mangs.

Främst är det dock ”aktörer inspirerade av al-Qaida eller närbesläktade organisationers ideologier” som pekas ut som ett hot. Utan tvekan finns det starka grunder till oro för fundamentalistiska terrororganisationers värvning i Sverige, och för den delen också högerextremisters återkommande attacker på minoritetsgrupper.

Siktet är felinställt när staten hellre agerar åsiktspolis, och själva vill definiera vem som är terrorist, än använder de lagar som finns mot de grova våldsbrott som terrorister begår.

I strategin tas också det internationella arbetet upp: ”Sveriges utgångspunkt i allt arbete mot terrorism är att aktivt främja och värna folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna och efterlevnaden av rättsstatens principer.”

Var fanns dessa principer när den dåvarande socialdemokratiska regeringen 2004 lät CIA hämta två egyptier som förhördes och torterades i Egypten?

Sverige ska enligt strategin också ta ett större ansvar för att lösa konflikter. Var det detta Sverige gjorde när en näst intill enig riksdag röstade för att delta i Natos bombkrig i Libyen?

Nej, en verklig strategi för att bekämpa grunden för terrorism måste istället innebära att inte ge något stöd till västmakternas ockupationer och krig och sluta att handla med de gulfdiktaturer som finansierar terrorism.
Fakta

Grumlig strategi mot terror – mer övervakning och åsiktskontroll

Detta säger lagen idag
  • Lag (2003:148) om straff för terroristbrott
  • Lagen berör gärningar som ”allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att 1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, 2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller 3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.”
  • En mängd olika brott, från sabotage och grov skadegörelse till misshandel, mord och vapensmuggling kan definieras som terroristbrott.
  • Även försök, förberedelse eller stämpling till terroristbrott är förbjudet.