Varför finns det inga pengar?
Det eviga mantrat från politikerna är att det inte finns pengar, att stadsdelen eller kommunen måste spara, att vi inte har råd. Stämmer det?
Nej, det stämmer inte. ”Rekordöverskott för kommunerna” är rubriken på ett uppslag i tidningen Dagens Samhälle (4/7), som granskar politik, ekonomi och offentliga affärer. De konstaterar att Sveriges kommuner förra året gjorde en sammanlagd vinst på 25 miljarder kronor. Visserligen är läget olika i olika kommuner, men de kommuner som dras med dålig ekonomi är främst avfolkningskommuner där befolkningen minskat kraftigt.
Sveriges kommuner har också förmögenheter betydligt större än skulderna, 430 miljarder mot 385 miljarder i skulder.
Göteborgs kommun tillhör de som gör allra störst vinster. 2012 gick kommunen 2,8 miljarder plus och hamnar därmed på åttonde plats bland de som gör störst vinst per invånare.
Varför påstår då politikerna så ofta att de måste spara i verksamheten? Jo, för att de gör upp budgetar som de följer slaviskt. Ställer budgeten krav på vinster och besparingar, så följer politikerna denna som om det vore en lag.
Kommunerna, eller ”kommunkoncernerna” som det nu heter, ska drivas som företag där vinster ska läggas undan till investeringar. Som om välfärd och sociala satsningar inte vore investeringar!
Men budgetslaveriet är inte hela sanningen. Helheten får vi först när vi undersöker hela samhället och frågar oss var pengarna i Sverige tar vägen. Hur de fördelas och hur de används.
De senaste 20 åren har det skett en omfördelning av rikedomarna i Sverige. Pengar som tidigare använts i offentlig sektor, hamnar nu allt oftare i privata fickor. Pengar som kunde ha gått till ökade löner, går istället till företagens vinster.
Vår nuvarande högerregering har skyndat på den här utvecklingen. Genom sina skattereformer och privatiseringar har pengar fördelats från staten till företagen. Från offentlig sektor till privat sektor. Så även om gemene löntagare fått någon tusenlapp extra, är det samtidigt uteblivna pengar för offentlig sektor.
Och jobbskatteavdraget till trots är det inte främst låg- och medelinkomsttagare som gynnats. Inte nu och inte tidigare. Det är företagen och de rikaste som gynnats.
Regeringens utredningstjänst har tillsammans med oppositionspartierna undersökt hur regeringens budget och skattesänkningar för nästa år slår. Undersökningen visar att 25 procent av skattesänkningarna går till den tiondel som tjänar mest. Bara 1 procent går till den tiondel som tjänar minst.
Sverige är ett rikt land. Att fördela pengarna handlar om politik. Kommunernas budget ska inte vara ett hinder för ett fungerande och värdigt samhälle. Och pengar finns. Höj skatten för de rika och på storföretagens vinster och använd pengarna till välfärd och satsningar på förorterna.