Är evenemang viktigare än göteborgarnas behov?

Publicerad 7 mars 2017
Kampen för en stad att bo i, inte bara besöka, är en kamp för långsiktig planering och fördelning av resurserna utefter behov.
Kampen för en stad att bo i, inte bara besöka, är en kamp för långsiktig planering och fördelning av resurserna utefter behov.

Samtidigt som politikerna i alla stadsdelsnämnder driver igenom nedskärning efter nedskärning satsas mer än någonsin på ”evenemangsstaden Göteborg”.

SDN Majorna-Linné, som kommer ta beslut om öppenvårdens varande i slutet av mars, kryllar av politiker med styrelseuppdrag i stadens många skrytbolag.

Miljöpartisten Bosse Parbring, ordförande i SDN, är nytillsatt ledamot i Älvstranden Utveckling AB, som bland annat är med och sponsrar marknadsjippot Volvo Ocean Race. Göteborgs stad slängde 25 miljoner i sjön inför båttävlingens målgång 2015, nio miljoner av dessa kom från Älvstranden Utveckling som ”bara” hade budgeterat för åtta.

Det ska bli intressant att se om Parbring går i samma spår, stryker sig med eliten och slänger pengar åt ett håll medan han klubbar nedskärningar åt ett annat.

Andra vice ordförande, moderaten Hänel Sandström, sitter i ledningen för Liseberg AB och Susanne Zetterberg Jensen, även hon moderat, är suppleant i Scandinavium AB:s styrelse – två av ”evenemangsstadens” skimrande kronjuveler.

”För att tjäna något måste man investera något”, som Camilla Nyman, vd för Göteborg & Co en gång sa. Och investerar gör man – hela djävla tiden: i båtrace, operor, mässor, hotell, pariserhjul och färgglada fontäner, ljusspel, skådespel, gräddfiler och Potemkinkulisser. Men långsiktiga sociala lösningar som gynnar folket, inte finansiärerna, är det sällan tal om. De saknar ju prestige.

Den här gången är Majorna måltavlan, där finns röster som törs ta ton och har möjlighet att göra motstånd. Röster som politikerkastet inte gärna kommer i konflikt med. Beslutet kan motas i grind, men nya nedskärningsplaner är jämt i faggorna. Och de drabbar ständigt stadsdelar som inte lockar, som inte räknas.

De drabbar skolor, fritidsgårdar, social service, sjuk- och äldrevård, folkbibliotek och allt som hör ett levande samhälle till.

Det är saker vi behöver men som eventpolitrukerna inte tycker gör sig lika bra i turistbroschyren.

Kampen för en stad att bo i, inte bara besöka, är en kamp för långsiktig planering och fördelning av resurserna utefter behov.