Hoppa till huvudinnehåll
Av

Arbetsmiljöverket hotar Karl Johansskolan i Göteborg med böter

Har skolorna i Göteborg blivit bättre efter föräldraprotester och de styrande politikernas påstådda storsatsningar? Läser man Arbetsmiljöverkets dom över Karl Johansskolan i Majorna är det tydligt att glappet är stort mellan ord och verklighet. Den dåliga miljön och den hårda arbetsbelastningen är så allvarlig att skolan riskerar höga böter.


Arbetsmiljöverket levererade sin skarpa kritik mot Karl Johansskolan under sommarlovet. Trots att terminen varit i full gång i ett par veckor har ingen information gått ut till oss föräldrar om det allvarliga läget. Från skolledningens sida är det tyst. Det följer samma mönster som när stadsdelens ansvariga och skolledningen tidigare beslutat om drastiska nedskärningar.

Anmärkningarna från Arbetsmiljöverket är allvarliga. Kritiken gäller dålig luftkvalité och inomhusklimat, störande buller inomhus och på skolgården och alltför hög arbetsbelastning på lärare och fritidspersonal.

Problemen är inte nya. Arbetsmiljöverkets första inspektion på Karl Johansskolan skedde i januari 2014. Vid uppföljningen året därpå kvarstod de uppmärksammade bristerna.

När arbetsmiljöinspektörerna i april 2016 konstaterade att mycket fortfarande inte var åtgärdat togs beslutet om ett vitesförläggande mot skolan. Åtgärdas inte bristerna inom utsatt tid blir det en halv miljon kronor i böter.

För oss som lämnar och hämtar barn i skolan är ingen del av kritiken överraskande. De dagliga korta besöken räcker för att reagera mot den syrefattiga inomhusluften eller mot ljudnivån på fritids en vanlig eftermiddag eller den trånga skolgården under lunchrastens lek och stoj. Jag lär inte vara den enda föräldern som ibland undrar över hur personalen klarar av detta, dag efter dag.

En del av problemet utgörs av att det blivit fler barn på skolan. Arbetsmiljöverket skriver exempelvis att lokalerna för fritidsverksamheten är för små, vilket gör att barnen vistas i korridorer och trapphus med otillräcklig ventilation och bullerdämpning.

Som om detta inte vore nog har stora nedskärningar genomförts på skolan under de senaste åren. Elevassistenter och speciallärare har kastats ut från skolan. De som jobbar kvar har mist planeringstid och påtvingats fler arbetsuppgifter.

Att den redan pressade personalen skulle bli ännu mer pressad kan inte komma som en överraskning för någon. Lärarfacken varnade för att arbetssituationen var tuff redan innan nedskärningarna.

Man behöver inte jobba i skolans värld för att inse att detta är ohållbart i längden. En enkätundersökning visar att många av skolans lärare och fritidspersonal upplever en ohälsosam stress och orimligt hög arbetsbelastning. Det är ingen bra grund för att skapa en bra skola.

Ovanstående handlar om Karl Johansskolan i Göteborgsstadsdelen Majorna-Linné. Men detsamma hade kunna skrivas om hundratals grundskolor runt om i landet.

Återkommande larmrapporter om sjunkande resultat i svenska skolor har följts av lika tätt återkommande löften om satsningar på skolan, oavsett politisk färg på de styrande.

Efter regeringsskiftet 2014 har de rödgröna skjutit till extrapengar, och i Göteborg presenterade det rödgrönrosa styret förra hösten vad de kallade ”en historisk satsning på skolan”. Det var åtminstone till delar ett resultat av de omfattande protesterna från föräldrar i Majorna och andra stadsdelar våren 2015.

Men vad hände sedan?

Efter läsning av Arbetsmiljöverkets rapport är det uppenbart att glappet är stort mellan de vackra orden och den bistra verkligheten.
Patrik Paulov

förälder