Hoppa till huvudinnehåll
Av

Miljardvinster inom personlig assistans

Dagens ersättningssystem för personlig assistans skapar höga vinster för privata företag samtidigt som en del kommuner inte klarar av kostnaderna. Det menar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.


Den 15 juni i år släppte Inspektionen för socialförsäkringen en omfattande rapport om vinster och ersättning inom personlig assistans. Så kallade assistansanordnare utför personlig assistans åt personer med funktionsnedsättning. Anordnarna är kommuner, kooperativ och vinstdrivande företag. Ansvaret för stöd till personer med funktionsnedsättning (brukare) delas mellan staten och kommunerna. För grundläggande behov upp till 20 timmar per vecka bär kommunen hela ansvaret. Personer med större behov har rätt till statlig assistansersättning, som bedöms och administreras av Försäkringskassan.

Ersättning från Försäkringskassan sker genom en standardiserad timschablon som ska täcka löner och andra kostnader. Schablonen är idag på 267 kronor per timme och anpassas efter de med högst kostnader. Denna bestäms varje år av regeringen och infördes 1997 genom assistansreformen för att få kontroll över kostnadsutvecklingen. Denna ersättning ska täcka lön och kostnader för administration så som bokföring, lokaler, utbildning, rekrytering och omkostnader för assistenter.

Assistansreformen betonar brukarens självbestämmande. Avsikten var att avprofessionalisera bedömningen av hur, var och när stödet till brukaren ska utföras. Statens uppgift genom Försäkringskassan är begränsad till att besluta om storleken av behovet genom beslut om ett visst antal timmar i veckan. Kostnaderna för personlig assistans har ökat från 5,2 miljarder kronor till 24,3 miljarder kronor under perioden 1998-2011.

Sedan schablonen infördes har företagens andel av marknaden ökat från 25 procent till 45 procent. Vinstdrivande företag är numera den vanligaste driftsformen för personlig assistans.

Rapporten menar att systemet med timschablon inte tar hänsyn till olika kostnadslägen. De privata företagen har generellt lägre kostnader till följd av bland annat skillnader i löner, tillägg för obekväm arbetstid, lägre arbetsgivaravgifter och fler timmar per brukare. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen ger schablonen för år 2012 en marginal på 54 kronor per timme för assistansföretagen. Det handlar om en överkompensation med minst 2,3 miljarder kronor.

Västerås är en av flera kommuner som slutat anordna personlig assistans eftersom ersättningen inte täcker kostnaderna. Västerås kommun hänvisar istället till företaget Humana Assistans AB. Beslutet grundar sig i en undersökning som konstaterade att kostnaderna överskred 7 kronor per timme. Anledningar som lades fram var bland annat att tillsvidareanställningar var vanligare inom kommunen.

Visstidsanställningar inom privata företag innebär att anställningen knyts till den aktuella brukaren och varar så länge brukaren anlitar företaget. Socialstyrelsen beskriver i en rapport bland annat att vissa avtal inom den privata sektorn innebär att en uppsägning kan ske med två veckors uppsägningstid.

Den privata marknaden består av några dominerande aktörer. De två största är Assistansia AB och Frösunda LSS AB som båda ingår i riskkapitalkoncerner och står tillsammans för 24 procent av all personlig assistans.

Assistansbranschen är attraktiv ur riskkapitalkoncernernas perspektiv eftersom den inte är konjunkturkänslig. Det var efter år 2005 som riskkapitalkoncerner började köpa assistansföretag. Efter reformen 1997 har antalet potentiella kunder accelererat genom att allt fler brukare har bytt från kommunala till privata anordnare.

Enligt en studie vid Lunds Universitet från 2010 har brukare som anlitade assistansföretag med vinstsyfte beviljats fler assistanstimmar av Försäkringskassan än brukare med kommunal eller kooperativ anordnare.

I studien hänvisade man till att assistans- företag i betydande omfattning ger brukare juridisk hjälp med att formulera ansökningar. Humana Assistans AB anger att företaget har 20 anställda jurister som hjälper brukare. I systemet finns starka incitament för företagen att få in flera timmar och brukare i verksamheten.

Det är tydligt att det finns två olika perspektiv där brukare till viss del kan gynnas av en privat personlig assistans, men där arbetsrätten för den anställde inskränks på ett mer omfattande sätt. Betalningssystemet med en timschablon innebär att stora summor pengar går till ren vinst, vilket innebär outnyttjade skattepengar.