Hoppa till huvudinnehåll
Av

”FRA-lagen hotar kritisk forskning"

– I längden riskerar FRA-lagen att ge okritisk forskning, säger Christopher Kullenberg som själv är doktorand när vi träffar honom dagen efter FRA-lagen röstades igenom i riksdagen.




Christopher Kullenberg är verksam på institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han är dessutom redaktör för Resistance Studies Magazine, en tidning som berör politiskt motstånd i olika former.

Christopher Kullenberg menar att FRA-lagen inte bara är ett hot mot den personliga integriteten, utan också mot forskningen. De små ändringar av lagen som gjordes för att en majoritet av riksdagen skulle rösta ja ger han inte mycket för.

– Det är bara kosmetika, säger han.

I ett debattinlägg i Expressen skriver Christopher Kullenberg om hur nya former av ”terrorbekämpning” redan har fått förödande konsekvenser internationellt. Forskare i Tyskland och Storbritannien som studerar olika politiska grupper har exempelvis arresterats och deras hus har genomsökts.

Förödande
– Men det handlar inte i första hand om att vi akademiker hotas av den nya lagen. Om vi hamnar i fängelse så kommer det att uppmärksammas.

– Men vad händer med våra studieobjekt? När vi närmar oss dem, genom att till exempel skicka mail, så kommer vi att riskera deras säkerhet, säger Christopher Kullenberg.

Genom FRA-lagen kommer all internet- och teletrafik som rör sig över Sveriges gränser att övervakas. Om en forskare exempelvis tar kontakt med en motståndsgrupp i ett annat land, och detta uppmärksammas av FRA, så riskerar de kontaktade personerna att avslöjas. Även kontakter med olika former av politiska grupperingar i Sverige kan övervakas eftersom internet- och teletrafiken ofta går via andra länder.

– Det är lätt att beskriva majoritetssamhället, men det kommer att bli allt svårare att beskriva periferierna. Om inte vi kan forska om de här sakerna kan vi inte ge en heltäckande bild av samhället. Då skapas det gråzoner som faller utanför vår förståelse, menar Christopher Kullenberg.

FRA-samhälle
Även om den aktuella kommunikationen inte fastnar i FRA:s nät så är skadan skedd. Det är just risken att bli övervakad som utgör själva kärnan i ett övervakningssamhälle; bara misstanken om att någon kanske läser det mail du just nu skriver skapar osäkerhet och i längden kanske också självcensur.

– Om vi som forskare internaliserar den här misstänksamheten så kommer vi att anpassa oss till ett FRA-samhälle. I längden riskerar de att ge okritisk forskning, säger Christopher Kullenberg.

Rättsosäkerhet
Christopher Kullenberg menar att den nya FRA-lagen innebär ytterligare ett steg mot ökad rättsosäkerhet, en trend som redan präglar det svenska samhället. Detta hänger i sin tur samman med Sveriges medverkan i krig världen över, som i Afghanistan.

– De länder som har problem med terrorism är ofta samma länder som är ute i världen och strider. Detta var också ett av argumenten till att instifta FRA-lagen. Det sades att vi behöver FRA för våra soldaters säkerhet, säger Christopher Kullenberg som menar att det på så sätt skapas en ond spiral.

– Vi skickar trupp utomlands med motiveringen att det stärker Sveriges säkerhet, och sedan skapar vi övervakningssystem för soldaternas säkerhet, och så fortsätter det.

Övervakning av alla
Christopher Kullenberg menar att den övervakning som nu tillåts aldrig kan accepteras, eftersom det innebär en övervakning av alla. Förespråkarna hävdar att lagen blir rättssäker eftersom FRA ska ta hjälp av sökord som ska gallra ut det avvikande materialet. Det argumentet håller inte, menar Christopher Kullenberg.

– Man vet inte vad man söker efter, eftersom vi idag inte vet vad som i framtiden kan vara ett yttre hot. Därför letar man efter vad det är man ska leta efter. Genom sökandet försöker de generera sökord att använda i sökandet. En sådan teknik kan aldrig bli rättssäker.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 26, 2008



Grundlagen punkterad av riksdagen
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén tillhör FRA-lagens starkaste kritiker. Hon menar att den svenska grundlagen om meddelarskydd är satt ur spel.

– Jag är djupt förtvivlad. En majoritet av riksdagen har punkterat grundlagen. Är de okunniga om vår grundlags historia? Är de för en starkt kontrollerande statsmakt? frågar hon sig och fortsätter tala om det som direkt berör hennes yrke.

– I grunden hotar det tryckfriheten och meddelarfriheten. Det är troligt att folk i framtiden kommer att bli mer försiktiga med vad man säger till journalister. Kanske får vi möta våra källor i parken under ett träd som i en gammal spionroman!

Varken journalister eller deras källor är undantagna i den automatiska övervakningen av sökord som FRA kommer att använda sig av. På journalistförbundet har man länge försökt väcka opinion mot FRA-lagen. Men seminarier, artiklar och debatter har inte räckt till för att få igång en diskussion.

– Vad mer kunde vi gjort? Tydligen var det inte tillräckligt, konstaterar Agneta Lindblom Hulthén. Samtidigt framhåller hon att förbundet inte gett upp kampen mot övervakningen.

En chimär
Politikernas enda argument, att massavlysningen behövs för att skydda mot terrorism, biter heller inte på henne.

– Har de tänkt igenom argumentet? Har politikerna kunskap tillräckligt? Det är en chimär att övervakning på det sättet kommer att ge information om sådana saker. Däremot kommer man att hitta en massa om sina medborgare, säger hon.

NILS LITTORIN
Proletären 26, 2008