Hoppa till huvudinnehåll
Av

100 miljoner till konstgräsplaner

Delseger för fotbollsprotest i Göteborg




De massiva protesterna från ett enigt fotbollskollektiv i Göteborg gav
resultat. Utan förvarning föll den politiska s-v-mp majoriteten i
kommunstyrelsen till föga och beslutade satsa 100 miljoner kronor på
konstgräsplaner.



– En fantastisk delseger. 100 miljoner betyder mellan femton och tjugo
nya konstgräsplaner, säger en glad Bengt Frejd, Proletären FF:s
ordförande, som i höstas genom en motion till Göteborgs Fotbollsförbund
initierade proteströrelsen inom fotbollen.



– Det är bra att de lyssnar på kommunister. Du ska veta att
diskussioner om konstgräsplaner pågått i 15 år utan att något hänt.
Dagens beslut visar att när klubbarna går samman blir det ett tryck som
tvingar politikerna att backa.

I pressmeddelande från s-v-mp skriver ansvariga politier bla:



”Vi vill öka möjligheterna till träning och matcher av hög kvalitet för
den största idrotten av alla, nämligen fotbollsklubbarnas barn- och
ungdomsverksamhet. Val av platser för etablering kommer att göras i
samverkan med Göteborgs fotbollsförbund…”



Redan nästa år kan Göteborgs fotbollsungdomar njuta av att springa ut
och kicka boll på nyanlagda planer. Vem hade väntat sig denna plötsliga
framgång för protesterna mot kommunens skamliga behandling av
fotbollsklubbarna?



Du är med i arbetsgruppen som leder kampen för lägre taxor och fler planer. Hur går ni nu vidare?

– Vi hade ett möte nu på tisdag eftermiddag där vi diskuterade läge med
anledning av fritidsförvaltningens hotbrev mot klubbarna om vi
fortsätter obstruera mot kommunens höga taxor för planhyra. På mötet
fick vi det glädjande beskedet om satsningen på konstgräs.



Kampen fortsätter

– En stor delseger, men vi var eniga om att fortsätta kampen mot
taxorna och för ändrade bidragsregler. Vad ska ungdomen med nya planer
till om inte klubbarna har råd att hyra dem? Därför begär vi i
arbetsgruppen ett möte med den politiska ledningen  för Fritids-
och föreningsnämnden.



LARS ROTHELIUS

Proletären 5, 2006