”Nu måste hamnarbetet förbättras”

– Vi är underbemannade i stort sett varje dag, säger Erik Helgesson, förtroendeman på Hamn 4:an när Proletären träffar honom tillsammans med avdelningens ordförande Peter Annerback.

– Samtidigt tvingas hamnen tacka nej till kunder, lägger Peter Annerback till. I vilken utsträckning det sker vet vi inte. Det skadar både produktivitet och vår arbetssituation.

Rekordnoteringar
Allt sedan hamnbolaget avskedade 50 hamnarbetare i höstas har uttaget av blixt- och övertidsarbete legat högt. Hamn 4:an har därför tagit fram statistik på hur det egentligen ligger till. Resultatet är slående. December och januari har varit rekordnoteringar av blixt- och övertidsuttag från mätningen startade 2005.

– Det innebär att drygt en tredjedel av vår totalarbetstid utgörs av tillfälligt anställda, berättar Erik Helgesson. Dessutom brukar januari och februari vara lugna månader.

Sedan en långdragen strid har Hamn 4:an sedan december förra året åter kunnat förhandla med hamnbolaget, och fått försäkran om att Transport 2:an och Hamn 4:an ska få samma information. Både Peter Annerback och Erik Helgesson säger att det har fungerat bättre sedan dess, men med ett viktigt undantag.

– När det gäller bemanningen och anställningar så har det inte gått att nå fram, säger Peter Annerback. Det har visat sig att bolagsstyrelsen har satt ett anställningsstopp innan försäljningen av bolagen. Det är ju vansinne, vi vet ju inte hur lång tid en försäljning kan ta.

De kan tyckas konstigt att Göteborgs Hamn agerar som man gör, eftersom ledningens agerande slår mot företaget i nuläget, och de tvingas tacka nej till kunder.

Ett skäl kan naturligtvis vara att bolaget vill ha en mer flexibel arbetskraft, och är i så fall inte ensamma bland företag att avskeda fastanställda för att sedan ta in de som tillfällig arbetskraft.

Anställningsstopp
Det argumentet haltar dock betänkligt i hamnens fall eftersom det är ett överflöd på arbete, och blixtarbetarna är i den positionen att de kan tacka nej till arbete och ändå få ihop tillräckligt med lön. Det måste ligga andra saker bakom.

I ett protokoll från ett så kallat referensgruppmöte med fackliga organisationer om Göteborgs Hamns framtida struktur går att läsa följande: ”Anställningsstopp mellan bolagen. Enbart intern rekrytering. Anställningsstoppet gäller även avseende flytt mellan bolagen. Viktigt att vi inte drar på oss nya/fler resurser inför försäljning av bolagen.”

– Jag funderar på om uppsägningarna i höstas handlar om att förbereda för privatiseringen, säger Erik Helgesson. Året som gått har vi haft fullt med arbete, så kanske handlar det om att bolagsstyrelsen vill ha en så slimmad organisation som möjligt till försäljning.

Upprörd stämning
Dagen innan intervjun så hade blixtarbetarna samlats och stämningen bland de tillfälligt anställda är alltmer upprörd. De frågar sig helt riktigt varför Göteborgs Hamn inte fastanställer när bemanningssituationen är som den är. Även bland de fastanställda som tvingas arbeta med mindre bemanning och mer stress gror missnöjet.

– Arbetslagen i Skandiahamnen är fortfarande underbemannade, nämner Peter Annerback som ett exempel på försämringar i arbetssituationen.

Händer ingenting så måste Hamn 4:an fundera på någon form av agerande, och kravet är sedan tidigare att återanställa alla uppsagda hamnarbetare med förtursrätt som i dagsläget är 61 stycken.

– Vi kan inte fortsatta att arbeta såhär. Det håller inte i längden, utan något måste hända, slår Erik Helgesson fast.
Spelet kring privatiseringen av Göteborgs Hamn blir alltmer smutsigt. Det står klart att beslutet som tagits av alla kommunfullmäktiges partier, förutom Vänsterpartiet, skett av ideologiska skäl.

I deras nyliberalt inskränkta värld kan och ska inte kommunen äga företag, och på något oklart sett skulle verksamheten ”effektiviseras”, vilket i klarspråk innebär ett tillbakapressat arbetarkollektiv med försämrade rättigheter. Förre kommunikationsministern Sven Hulterström (S), ordförande i hamnstyrelsen har sagt rätt ut till Västnytt i samband med privatiseringsbeslutet:

– Klart att hamnarbetarförbundets konflikter har bidragit till beslutet, speciellt när det har varit svårt att få igenom förändrade arbetssätt med dem.

Det kanske viktigaste försäljningsargumentet har varit att hamnen gått med förlust. Något som bland annat moderaten Jan Hallberg upprepade som ett mantra när hamnarbetare konfronterade honom utanför kommunfullmäktige innan privatiseringsbeslutet skulle tas.

Nu visar sig att det även det faller platt. Under värsta krisåret 2009 har Göteborgs Hamn AB gjort en vinst med 37 miljoner kronor.

PÄR JOHANSSON
Proletären 7, 2010