Ännu ett dråpslag mot volvoarbetarna

Västsverige har drabbats hårdast av krisen inom fordonsindustrin. På Volvo lastvagnars fabrik i Göteborg har totalt 1210 anställda varslats om uppsägning. Förra veckans varsel på 350 var det tredje i ordningen.

– Varje varsel har känts överraskande även om man känt vibbarna innan. Stämningen på fabriken är uppgiven, folk är förbannade och ledsna, säger Dennis Olsson, ordförande i verkstadsklubbens grupp 34.

Värdelösa försämringar
Sedan tidigare finns ett kundflexavtal mellan fack och företag som innebär att de anställda jobbar längre arbetstider för att sedan kunna ta ut lediga dagar vid nedgång i produktionen.

I höstas gick facket med på att öka antalet timmar som företaget kan beordra i övertid på ett år från 180 till 200, med syfte att undvika fler varsel.

– För två år framåt har vi bundit upp oss på ett sämre avtal med ökad möjlighet för företaget att spela med vår arbetstid, konstaterar Dennis Olsson. Men varslen kom ändå, så verkstadsklubben har blivit lurad.

• Gav företaget några löften att det inte skulle bli fler varsel med det nya avtalet?
– Jag som sitter i en gruppstyrelse deltar inte i förhandlingarna så jag vet inte hur avtalet formulerats. Det borde ha funnits en klausul att om de lägger fler varsel ska avtalet rivas upp.

I höstas antog grupp 34 ett uttalande på ett medlemsmöte med kraven att dra tillbaka varslen och att företagets vinster skall användas till att rädda jobben, inte gå till aktieägarna.

– Det är klart folk blir rasande över aktieutdelningarna. Det känns som att våra ägare bara är intresserade av en enda sak, att blidka börsen. Där visar ett varsel på handlingskraft.

På motorfabriken Volvo Powertrain i Skövde är nästan halva arbetsstyrkan varslad. Förra veckan varslades 400 som ska läggas till de 600 som varslades i höstas.

– I princip varenda anställd är orolig, berättar verkstadsklubbens ordförande Lars Ask.

Verkstadsklubben har tidigare föreslagit äldreavgångar, utbildning och flexibel arbetstid för att undvika varsel.

Ointresserad regering
Nu berättar han att företaget äntligen är berett att delfinansiera utbildningar.

– Problemet är att regeringen är totalt ointresserad av att samfinansiera. Viljan finns att göra saker för att begränsa antalet uppsägningar, men regeringen säger nej.

• Hur ska man påverka regeringen?
– Vi försöker föreslå alla möjliga lösningar, men regeringen gräver skyttegravar som är så djupa att man får hämta nån truck eller kran och lyfta upp dem så att de ser verkligheten som den är.

• Om staten går in med pengar, ska det inte ställas krav på någon motprestation från företaget?
– Självklart. Stödet ska vara kopplat till någon form av åtgärd från arbetsgivaren. Sätt folk i utbildning och dela på kostnaden. Volvo säger sig beredda att betala 50 procent, så får staten betala 30 procent och de anställda får också vara med och finansiera.

Kamp mot varslen
I Umeå har närmare 1200 anställda varslats på Volvo Lastvagnar sedan i höstas. I AB Volvos senaste varsel är Volvo Umeverken hårdast drabbat, med 670 varslade.

Redan från början har verkstadsklubben varit tydlig i sina krav. Inga varsel är nödvändiga så länge AB Volvo gör miljardvinster.

– De giriga kapitalisterna gör ingenting, då måste regeringen antingen gå in med pengar eller införa regelverk som hindrar aktieägarna att plundra företag. Statsministern drar ingen av de slutsatserna.

Fler aktiviteter
Verkstadsklubben på Umeverken har med stormöten och en demonstration mobiliserat medlemmarna bakom sina krav. Enligt Jan-Olov Carlsson finns det ytterligare planer på aktiviteter.

– En konkret idé är arrangera en tribunal kring krisen. Dels för att ge de som berörs en tribun att prata ifrån, men även bjuda in forskare, debattörer och politiker, och från lokal nivå markera att det händer för lite. Det borde fackföreningsrörelsen kunna göra nationellt men där händer ingenting.

WICTOR JOHANSSON
Proletären 4, 2009

Kommunistiska Partiet, Volvo: "Kollektivet måste hålla ihop"
Det senaste varslet på Volvo Lastvagnar upptog stor del av mötestiden när Kommunistiska Partiets Volvoförening samlades på söndagskvällen.

Efter mötet träffar vi John Näsman och Robert Johnsson, som båda jobbar på Volvo Lastvagnars Tuvefabrik i Göteborg, för att diskutera det aktuella läget.

AB Volvo har gjort miljardvinster samtidigt som ytterligare hundratals arbetare ställs utan jobb när orderingången minskar, en paradox som alltfler ifrågasätter. Samtidigt höjs kraven på statligt ingripande för att rädda jobben. Hur kommunisterna på Volvo skall förhålla sig till dessa frågor var självklara ämnen på föreningsmötet.

Jobben kvar
– Bara de tre första kvartalen 2008 var vinsten 14-15 miljarder, inleder John Näsman. Vårt krav måste vara att varenda spänn skall gå till dem som jobbat ihop vinsterna. Vi måste argumentera för att jobben ska vara kvar och att de som blivit uppsagda återanställs.

– Våra arbetskamrater kan våra krav, fortsätter Robert Johnsson. Företagets vinster och hur de ska användas är något som diskuteras. Jobbarkompisarna inser att kapitalismen inte funkar, det som saknas är handling.
På Tuvefabriken är varslen, företagets vinster och fackets agerande självklara diskussionsämnen.

– Det är splittrade reaktioner, förklarar John Näsman. Man kan se tre strömningar på fabriken. Det finns de som hoppas de ska klara sig undan Las, en del jobbar extra hårt och vill visa sig duktiga. Sen finns det de som reagerar över företagets vinster, som tycker att företaget själva borde ta hand om sina anställda. Slutligen finns de som bestämt hävdar att facket inte får släppa på Las.

Håll på Las
Varslet på Volvo Lastvagnar är det tredje i ordningen sedan i höstas och förhandlingarna mellan fack och företag om de första varslen avslutades i mitten på december.

I förhandlingarna höll facket hårt på turordningsreglerna. Till skillnad från Volvo Personvagnar, där facket godkände undantag i 400 fall, har verkstadsklubben inte godkänt några undantag på Tuvefabriken.

Frågan är om de kommer att hålla lika strikt på turordningen ännu en gång?
– Det är möjligt att klubben frångår Las nu, spekulerar Robert Johnsson. Men vi har sett att de skött personvagnar illa, så de kanske aktar sig för att göra likadant på Tuve. Det är lite av en rörelse på jobbet, ”frångår de Las går jag ur facket”!

Den senaste tiden har frågan om olika former av statligt permitteringsstöd rests av såväl fack som företag. Samtidigt ifrågasätts om ett vinstrikt företag som AB Volvo verkligen ska subventioneras av staten, till och med av statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Moderaterna är listiga, kommenterar John Näsman. Reinfeldt slår mot sossarna när han säger att företagets vinster borde gå till att rädda jobben. Det är ju det facket borde säga! Men moderaterna angriper sossarna från vänster i den här frågan.

Statligt ägande
Samtidigt menar de båda kommunisterna att någon form av permitteringsstöd kan vara nödvändigt. Hellre att staten betalar en del av summan för att jobben ska finnas kvar än ta hela kostnaden för arbetslöshet.

– Klart det är bättre att kollektivet hålls ihop, menar John Näsman. Men om staten betalar pengar får det inte ske utan reservation. Man kanske kan tänka sig en lagstiftning där företagen betalar igen i efterhand.    

– En annan idé är att staten går in med ägande i företaget samtidigt som permitteringslön betalas ut, funderar Robert Johnsson. Och att det statliga ägandet ökar ju mer pengar som betalas ut.

Aktiva kommunister
Kommunisterna på Volvo har ända sedan de första varslen varit aktiva och genom flygblad och artiklar i Proletären konsekvent hävdat att inga uppsägningar är nödvändiga.

Nu planeras ytterligare aktiviteter, och Proletären kommer att återkomma i frågan.
– Vi är kommunister, vi måste höras och synas, avslutar Robert Johnsson.