Arbetsskador kostar samhället miljoner

Att kostnaderna för arbetsskador är skyhöga känner alla till. Hur mycket är det ingen som riktigt haft kunskap om, eftersom Sverige saknar samlad statistik som visar hela samhällets kostnader för arbetsskador. Men nu har en ny studie med en första kartläggning av området presenterats.

Det är professor Eskil Wadensjö vid Institutet för social forskning (SOFI) som har redovisat en sådan rapport på den sk arbetsmiljöriksdagen här om veckan.

Han har beräknat kostnaden för bla socialförsäkringarna, det förebyggande arbets- miljöarbetet, sjukhusvård och rättsväsendet.

Inom den offentliga sektorn kostade arbetsskadorna 5,4 miljarder kronor under 2008. Men de totala utgifterna för samhället är betydligt högre.

Med Erik Wadensjös beräkningsmodell hamnar notan på 15 miljarder kronor. På det tillkommer kostnader för individer och företag, skattebortfall, utgifter i avtalsförsäkringar med mera.

Hur stora de är har forskarna vid SOFI inte försökt göra en kalkyl på, men enligt Eskil Wadensjö kan samhällets totala kostnad för arbetsskador ligga på mellan 3 och 4 procent av Sveriges samlade ekonomi. Det motsvarade 126 miljarder kronor år 2008.

Att satsa på bra och förebyggande arbets- miljö för landets anställda kan alltså bli mycket lönsamt för samhället. Enbart döds- olyckorna i samband med arbetet kostar årligen cirka 1 miljard kronor. Dessvärre är det dock inte en prioriterad post för högerregeringen. I stället har arbetsmiljön på flera områden blivit brandskattad.

Bland det första som regeringen Reinfeldt gjorde efter valet 2006 var att lägga ned Arbetslivs- institutet, vilket bedrev forskning om arbetsmiljö och arbetsmiljörelaterade hälsofrågor. Pengarna för att utbilda skyddsombud har dragits in och dessutom har anslagen till Arbetsmiljöverket minskat.

Arbetsmiljöinspektörerna har sedan 2006 fått dra in på vart fjärde besök. Anslagen har under samma period minskat med 30 procent. I dag struntar nästan hälften av alla företag att arbeta för en bättre arbetsmiljö. Värst är det inom byggbranschen.

Regeringens ensidiga satsning på sänkta skatter för rika har inneburit att Sverige halkat efter på i stort sett allt inom arbetsmiljöområdet. Det enda som regeringen har kommit med är ett försök att införa ett smiley-system för företag med god arbetsmiljö.

Ett cyniskt utspel som förre arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) har förklarat med att ”det är bättre att lyfta fram goda exempel än att bara jaga företag som är arbetsmiljöbovar”. Nya arbetsmarknadsminister Hillevi Engström är inne på samma spår, dvs att en god arbetsmiljö bara ska vara frivillig.

– Jag tror att man som konsument på arbetsmarknaden kommer att välja den arbetsgivare som har en schyst arbetsmiljö och som behandlar sina anställda väl, säger hon till LO-tidningen den 4 november.

Det finns alltså inget gott att vänta sig från regeringen. Problemen med dålig arbetsmiljö kvarstår och kommer att förvärras på sikt, och därmed ökar även kostnaderna.