Fortsatt övertidsblockad i Hyltebruk

När Pappers på fredagsmorgonen trappade upp konflikten genom att ta ut sina medlemmar i strejk vid sex pappersburk, har övertidsblockad vid flera arbetsplatser pågått sedan tre dagar.

Stora Ensos anläggning i småländska Hyltebruk är en sådan arbetsplats.

– Jag uppfattar en allmän stämning hos våra medlemmar att det är rätt att ta konflikt, berättar Anders Lönnberg, som är ordförande för Pappers avdelning 38 i Hyltebruk.

Han berättar att företaget hittills inte gjort några försök att bryta blockaden.

– Jag får säga att de har skött sig, jag är nästan lite förvånad.

Anders Lönnberg tycker det är rätt och nödvändigt att Pappers tar konflikt.

– De andra förbunden har ju brutit mot den tidigare förhandlingsordningen. Arbetsgivarna har spelat ut förbunden mot varandra.

Den konflikt som nu pågår är den första i Industriavtalets trettonåriga historia. Anders Lönnberg vågar dock inte uttala sig om det är bra eller dåligt att Industriavtalet sätts ur spel.

– Frågan är så klart hur pass intresserade vi är att kroka arm med de andra förbunden i nästa avtalsrörelse. Men om Industriavtalet sätts ur spel kanske resultatet blir lokal löneutveckling på varje industri, precis som arbetsgivarna ville ha det i den här avtalsrörelsen. 

• Varför väljer då Pappers att ta konflikt när de andra förbunden godkänner lönenivåerna i IF Metalls avtal?
– Jag är lite förvånad över att förbundsledningen varit så pass stridbar, men jag tror att vår organisation har stor betydelse. Det är mindre byråkrati och närmare till verkligheten i Pappers.

Anders Lönnberg berättar att han som heltidsanställd ordförande inom Pappers inte har bättre lönevillkor än genomsnittsmedlemmen. Och att Pappers, till skillnad från IF Metall, inte har representantskap och andra mellanled mellan medlemmar och förbundsledning.

Pappers sade också nej till att gå samma med Grafikerna och Skog- och träfacket i det som idag är GS-facket.

– I så fall hade vi tappat mycket av den direkta demokrati vi har i förbundet, förklarar Anders Lönnberg.

I det uppskruvade tonläget mellan fack och arbetsgivare har kapitalisterna i Skogsindustrierna högljudt undrat varför arbetarna i pappersindustrin skall tjäna dubbelt så mycket som arbetare inom andra avtalsområden. Något som upprör Anders Lönnberg.

– Det är konstigt att påstå att vi inte vill ha samma lön som ”alla andra” när det ännu bara är ett fåtal förbund som har skrivit avtal.

Anders Lönnberg påpekar att det finns utrymme för lönehöjningar, eftersom pappersindustrin inte drabbats lika hårt av krisen som verkstadsindustrin.

Som exempel tar den egna arbetsplatsen i Hyltebruk, som under 30 års tid varit Stora Enso-koncernens mest vinstdrivande.

– Nu råder det visserligen överkapacitet inom tidningspapperstillverkningen, men företaget går fortfarande med vinst även om det är lite mindre än tidigare.

– Vi ställer inga orimliga krav, avslutar Anders Lönnberg. Det vi kräver för våra medlemmar är att säkra reallönehöjningar.

Wictor Johansson
Proletären nr 16, 2010