Hoppa till huvudinnehåll
Av

GM:s julklapp till bilarbetarna splittrar facklig front

Nu drar GM åt tumskruvarna ytterligare på Saab:s och Opels arbetare och kräver stora "uppoffringar". De europeiska fabrikerna måste gå dygnet runt, alla veckans dagar.




Samtidigt spricker den internationella fackliga front som Metalls Göran
Johnsson gjort ett stort nummer av, och som den lokala verkstadsklubben
i Trollhättan tagit som intäkt för att inte lyfta ett finger för att
båda medlemmar och ortsbor till kamp för jobben.



Detroitdirektörernas hårda krav på ökad produktivitet, ökad utsvettning
i form av mer skift, mer övertid, mindre raster, har redan under hösten
gett kraftiga resultatförbättringar i Saab-fabriken i Trollhättan. I
november kunde Saab-fabriken ståta med första platsen på den interna
europalistan över bästa fabriker.



Men det räcker inte för aktieägarna. GM-direktören Tom Kowalewski
skrädde inte orden på Sverigebesök förra veckan. Dagens Industri
berättar att Kowalewski betonade att "det krävs uppoffringar för att
behålla jobben vid de europeiska fabrikerna". Budskapet från
direktionsrummen är övertydligt:



"Så många som möjligt måste förstå att vi fattar ett övertänkt beslut,
som är nödvändigt för att möta den hårdnande konkurrensen på
bilmarknaden. Jag har besökt Sydkorea. Där arbetar man sju dagar i
veckan och jag kan lova er att de vill ta era jobb."



Krävde tysk produktion

Omedelbart fick direktör Kowalewski och hans uppdragsgivare svar. IG
Metalls Klaus Franz, koncernfacklig ansvarig på GM i Tyskland, krävde
att tillverkningen av alla GM:s mellanklassbilar ska läggas i
Rüsselsheim, Trollhättans motpart i GM:s tävling fabrikerna emellan.
Tyska IG Metall, som organiserar såväl kollektivanställda som
tjänstemän, hotar att annars avbryta de pågående löneförhandlingarna
och vägra gå med på lönesänkningar.



IG Metall vill ha produktionen till Rüsselsheim i utbyte mot sänkta
löner. Men det var ju just ett sådana utspel som skulle avstyras enligt
det gemensamma uttalande som svenska Metalls ordförande Göran Johnsson
och Europeiska Metallarbetarfederationens Heinrich Kuhlmann antog på
Metallkongressen i september. Saken konfirmerades när representanter
för svenska Metall, tyska IG Metall och lokala fackliga företrädare
från Trollhättan och Rüsselsheim möttes i Köpenhamn i oktober.



Från svenska fackliga ledare som Göran Johnsson och Metall centralt
hörs inte ord, inte en kommentar. Lokalt tvingas man svara men
reaktionen är minst sagt tam. "Vi ska reagera mot detta, om det blir
så", säger SIF-klubbens ordförande Lars Johansson till DI.



"Hög förändringstakt"

Metallklubbens Paul Åkerlund när liknande tankegångar i Göteborgs
Posten: "Vi är överens om att hålla oss till de centrala avtalen, och
det har vi hållit". "Jag ser det som att vi ska bevisa att vi ska få
produktionen. Vi har gett en bra offert plus att vi haft hög
förändringstakt de senaste 24 månaderna. Det har gett stor
trovärdighet."



Facken i Trollhättan har medverkat till en produktivitetsutveckling som
ensidigt gynnar GM:s aktieägare på bekostnad av medlemmarna som får en
sämre och hårdare arbetsmiljö. För dessa uppoffringar får arbetarna
skvatt ingenting, i Tyskland kanske till och med lönesänkning. Ska då
facken i Trollhättan kontra med samma mynt och acceptera lönedumpning?



Formulera egna krav

Så står socialdemokraterna i Metall fullständigt avklädda. Redan för
150 år sedan konstaterade arbetarrörelsens pionjärer att det finns
ingen ände på aktieägarnas profitbegär, på kapitalisternas attacker mot
de anställda. Den lärdomen har malts till grus i klassamarbetets
kvarnar.



Nu om någonsin måste arbetarna i Trollhättan fundera på att formulera
sina egna behov och krav. Ge GM-direktörerna svar på och förklara att
uppoffringarnas tid är förbi.



Lars Rothelius

Proletären 52-53, 2004