Hoppa till huvudinnehåll
Av

Kamp mot hyrfirmor

Wanja Lundby-Wedin vill inte prata med LO-medlemmar som demonstrerar mot varsel och det ökade bruket av bemanningsföretag. Men arbetarna lovar att föra kampen vidare.




Lagerarbetarna och chaufförerna på Lagena Distribution AB i Jordbro utanför Stockholm har samlats utanför LO-borgen för att protestera. Ur högtalarna strömmar Internationalen och Blå Tågets klassiker Staten och kapitalet.

– Förra året sa vår arbetsgivare Lagena upp 41 arbetare på grund av arbetsbrist, säger Jessica Moya, arbetare på Lagena. Nu varslar de ytterligare 33 arbetskamrater trots att de har inhyrd personal från bemanningsföretag. Vi har ingen arbetsbrist!

Måndagens demonstration är den andra på en vecka. Arbetarna har startat en egen blogg, kallat på massmedia och skrivit ett öppet brev till LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Framför LO-borgen samsas de röda fanorna med statyn av August Palm, arbetarrörelsens store pionjär.

– I torsdags förra veckan demonstrerade vi utanför Systembolagets huvudkontor, Lagenas moderföretag, fortsätter hon. Nu står vi vid LO-borgen eftersom vi vill att LO ska ta upp och driva frågorna om LAS och bemanningsföretagen.

Men LO:s ordförande vill inte prata med de demonstrerande arbetarna. Kvick som en ål slinker hon förbi alltmedan de högljutt blåser i sina visselpipor. Medlemmar som hotas av arbetslöshet är inget hon prioriterar. Wanja Lundby-Wedin har fullt sjå med att hålla reda på alla arvoden och ersättningar.

Patrik Olofsson är ordförande i den lokala Handelsklubben på Lagena. I ett öppenhjärtigt tal uttrycker han sin besvikelse över att LO-medlemmarna betalar stora avgifter till organisationen utan att få mycket tillbaka. Han kan inte förstå hur LO sanktionerar vissa bemanningsföretag.

– Vi är väl bekanta med de så kallade seriösa bemanningsföretagen, säger han. Vi har haft dem hos oss. Fler svartarbetare går inte att hitta. Vi kräver att LO slutar göra reklam för dessa slavhandlare.

Hot och försämring
Arbetarna menar att Lagena, liksom många andra arbetsgivare, använder bemanningsföretagen för att hota och försämra de anställdas lönevillkor och arbetsförhållanden. Lagen om anställningsskydd, Las, har i praktiken satts ur spel och det utnyttjar företagen i kristider.

– Lagena har kommit med en lång prislista tillsammans med varslen, berättar Patrik Olofsson. De ställer olika krav mot antalet varslade. Det är ren utpressning. Ett sätt att göra arbetskamrater till varandras gisslan.

Pressar arbetarna
Häromåret slöt den lokala fackklubben och företaget ett nytt arbetstidsavtal där arbetarna visade stor vilja till flexibilitet. Arbetstiden lades om från tvåskift till femskift. Men det räckte inte för företaget. Nu vill de pressa arbetarna ännu mer.

– Ställer vi upp på förstadagsintyg vid sjukskrivning  räddar vi  två arbetskamrater från varsel, berättar han. Om vi låter bli att ta ut kompledigt på nationaldagen ytterligare två. Om vi går med på att göra maxackordet till lägsta golv får sex till behålla jobbet.

Men för Lagenaarbetarna är den inbördes solidariteten starkare. Tillsammans har de valt att protestera och göra sina röster hörda. Kamratskapet väger tyngre än företagets splittringsförsök.

– Vi förhandlar inte med terrorister! avslutar Patrik Olofsson. De orden har vi fått lära oss de senaste åren. Varför skulle vi arbetare inte kunna tänka likadant?

JOHAN WIMAN
Proletären nr 23, 2009