Lönesäkningsoffensivens facit

Ända sedan IF Metall undertecknade det så kallade ”ramavtalet” med teknikföretagen, har Kommunistiska Partiet varnat för att ett avtal som godkänner lönesänkningar blir ett utpressningsverktyg i arbetsgivarnas händer.

Att så är fallet såg vi på lastbiltillverkaren Scanias fabriker, där hotet om avsked uppbackat av en borgerlig hetskampanj, tvingade på arbetarna lönesänkningar.

När lönesänkningsavtal nu är undertecknade på Volvo Powertrains fabriker i Skövde och Köping, liksom på Volvo Lastvagnars fabrik i Göteborg, besannas våra farhågor ännu en gång.

Demokratisk fasad
Att fackföreningarna i vissa fall gett utpressningen demokratisk fernissa genom medlemsomröstningar förändrar inte sakförhållanden.

Sedan AB Volvo varslat 7600 anställda och delat ut 4 miljarder kronor till de egna aktieägarna, kallade företaget facket till förhandlingar om lönesänkningar.

Det provokativa i ett sådant beteende har vid flertalet tillfällen påtalats i denna tidning. Men det förvånar inte, sett med kapitalistisk logik.

För kapitalisterna kommer vinstintresset alltid i första rummet. Aktieutdelning kommer före att rädda jobben.

Med den logiken är varslen fram till och med AB Volvos bolagsstämma helt i sin ordning. När konjunkturen viker är det med den kapitalistiska logiken helt rätt att sparka arbetare för att tillfredsställa aktieägarna. 7600 människor offras för att ge miljarder till några få.

Men när AB Volvo varslar ytterligare 1543 anställda, efter att förhandlingarna om lönesänkningar i enlighet med IF Metalls ramavtal strandat, är läget något annorlunda.

Behålla anställda
För ett företag är det fördelaktigare att behålla anställda, det ger en konkurrensfördel i det läge när konjunkturen vänder. Men det förutsätter att vinsterna inte hotas.

I ett sådant läge kommer det lönesänkningsavtal IF Metall själva tagit initiativ till som en skänk från ovan. När IF Metall öppnat dörren på glänt för lönesänkningar är det självklart att giriga företagare snabbt sparkar upp den på vid gavel.

Det har spekulerats i att AB Volvo inte ville genomföra det senaste varslet, utan endast använt det som påtryckningsmedel för att sänka lönerna. Så tycks också vara fallet när Volvoledningen nu drar tillbaka varslen i utbyte mot lönesänkningar.

I sammanhanget skall påminnas om att de lönesänkningsavtal som nu förhandlats fram mellan fack och företag på tre av AB Volvos fabriker är lägre än de förslag det förhandlades om innan det senaste varslet lades, och som företaget då sade nej till.

Slutsatsen kan bara bli den att det handlar om en ren maktdemonstration. AB Volvo varslar över 1500 anställda för att visa arbetarna och facket vem det är som bestämmer.

IF Metall slår sig själva för bröstet och stoltserar med att ”ramavtalet” hittills räddat 10000 jobb, genom de närmare 300 lönesänkningsavtal som tecknats sedan ”ramavtalet” slöts för knappt fyra månader sedan.

Dessa lönesänkningsavtal kan i bästa fall beskrivas som tillfällig andning. För vad händer när avtalen löper ut om inte konjunkturen har vänt? Var finns garantierna för att de varsel som nu dras tillbaka eller skjuts upp inte kommer då i stället?

Även om lönesänkningarna på pappret kan tyckas små blir de långsiktiga konsekvenserna kännbara, med lägre A-kassa och lägre statlig lönegaranti i händelse av att ett företag går i konkurs. Lönesänkningsavtalet innebär också lägre sjukpenning, föräldrapenning och pension.

Inför nästa års avtalsrörelse är arbetsgivarna på hugget, och kräver lönestopp, sänkta lägsta löner och lokala lönesänkningar.

Glömmer sitt ansvar
IF Metalls ordförande Stefan Löfven kallar kraven för ”gamla företagardrömmar”, och tycks glömma bort sitt eget ansvar för att drömmarna kan bli sanning.

I nuläget har flera fackförbund, som Pappers och Kommunal, varit tydliga med att de säger nej till lönesänkningsavtal.
Det är bra, men frågan är hur länge de kan de stå emot arbetsgivarnas påtryckningar.

Tjänstemannafacket Unionen, som tidigare var tydliga i sitt nej till lönesänkningar, men bytte fot efter hot från arbetsgivarna om stämning i Arbetsdomstolen.

Sedan dess har arbetsgivarna kunnat spela ut arbetare mot tjänstemän. På såväl Scanias fabriker som Volvofabrikerna i Skövde och Köping, föregicks lönesänkningarna för IF Metalls medlemmar av liknande avtal för tjänstemännen.

WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 25, 2009


Förhandlingar om lönesänkningsavtal på Volvo Umeverken strandade
• Mitt under tisdagens pressläggning nås vi av nyheten att förhandlingar mellan fack och företag om lönesänkningsavtal på Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå strandat.

Detta trots att verkstadsklubben, enligt egen utsago, varit beredda till ”långtgående kompromisser”.

Som konstateras på annan plats i denna veckas Proletären finns planer att flytta delar av hyttmonteringen från Umeå till Göteborg, vilket givetvis innebär ett dråpslag för arbetarna i Umeå. Det innebär också att AB Volvo inte nödvändigtvis är lika intresserad av en intakt arbetsstyrka i Umeå som i Göteborg, Skövde och Köping. Kanske är det senaste varslet i Umeå allvarligt menat, och inte bara ett skrämselvarsel.

I förhandlingarna om ett lönesänkningsavtal har företaget velat teckna ett avtal liknande det på Volvo Powertrains fabriker i Skövde och Köping. Facket har å sin sida lagt fram ett förslag som bygger på det avtal som tecknats på Tuvefabriken i Göteborg, där lönesänkningen är något lägre.

Utrymmet räcker inte till att redogöra för detaljer i de olika avtalsförslagen. Det viktiga är att företaget sade nej, trots långtgående eftergifter från facket.

Verkstadsklubben kommer nu att låta arbetarna ta ställning till Skövde/Köping-avtalet i en medlemsomröstning, trots att det inte finns någon överenskommelse mellan fack och företag att ta ställning till. Omröstningen kommer att föregås av informationsmöten med medlemmarna.

Nu återstår att se i fall företagets hårdnackade attityd kommer tvinga arbetarna till underkastelse.



Nej till lönesänkning på stålindustrin Outokumpu i Eskilstuna
• IF Metalls medlemmar på stålindustrin Outokumpu i Eskilstuna, har i en medlemsomröstning sagt nej till ett lönesänkningsavtal.

Mikael Matsson, verkstadsklubbens ordförande, säger till tidningen Folket att medlemmarna inte var beredda att anta ett avtal som inte ger en krona mer i lön än motsvarande arbetstidsförkortning.

Outokumpu har redan sagt upp personal, och enligt Mikael Matsson hotat med fler varsel.

– Men just nu ser det ut som vi kan hitta en förhandlingslösning med utbildningar som gör att vi slipper ytterligare varsel, säger Mikael Matsson till Folket.

När arbetare tvingas till lönesänkningar, genom medlemsomröstningar eller fackets godkännande, slår borgerlig media upp det stort. 

Så har rikstäckande media uppmärksammat att olika former av lönesänkningsavtal tecknats för arbetare och tjänstemän på Outokumpus fabriker i Degerfors och Avesta. Att arbetarna i Eskilstuna sagt nej till lönesänkningar har inte fått lika stor uppmärksamhet.



Företag försöker kringgå GS-fackets nej till lönesänkningar
• Det nyligen hopslagna Grafikerna och Skogs- och Träfacket, GS, säger nej till lönesänkningsavtal.

Nu uppmärksammar förbundet att enskilda företag försöker kringgå facket. När de lokala klubbarna sagt nej till företagens krav på lönesänkningsavtal, har arbetsgivarna gått direkt till de anställda och erbjudit anställda tjänsteledighet mot löneavdrag, naturligtvis parat med hot om varsel.

GS menar att ett sådant agerande är ett kollektivavtalsbrott. En granskning från LO-TCO Rättsskydd visar också att påtryckningar mot enskilda anställda är att betrakta som ett brott mot Medbestämmandelagen, MBL, och kan betraktas som en otillåten stridsåtgärd.