Många får gå från Lear

På Lear har man varslat i omgångar, och de första varslen har redan trätt i kraft. Lear tillverkar bilstolar och är en av Volvo PV:s mera kända underleverantörer.

En av dem som varslats om uppsägning är Ali Alex som jobbat på Lear i sex år. Han beskriver stämningen som orolig och dämpad bland jobbarkompisarna.

– Många är lessna. De har köpt bil och hus och plötsligt står de utan jobb.

– Många som jobbar här är utlänningar och har problem med språket. Vi är kanske inte de mest attraktiva på arbetsmarknaden.

Små förhoppningar
För egen del har han börjat leta efter nya jobb, men han har inte allt för stora förhoppningar.

– Det är svårt att hitta alternativ för mig som är 50 år. Efter en arbetsskada kan jag inte ta vilket jobb som helst, de senaste åren har jag jobbat som kontrollant.

Lagerarbetaren Mikael Grankvist har jobbat som inhyrd från bemanningsföretaget Proffice i ett halvår. När Proletären träffar honom utanför Lears grindar har han förmodligen jobbat sin sista dag.

– Jag är anställd till på onsdag, men jag har inget jobb imorgon och på onsdag vet jag inte, berättar han.

Sådan är situationen för de anställda på bemanningsföretagen. Mikael Grankvist har bara haft sex månaders provanställning, vilket ger Proffice möjlighet att säga upp honom med två veckors varsel.

– Jag blir inte förvånad om Proffice hittar ett nytt jobb till mig om några veckor och provanställer mig på ännu en sexmånaders period. På så sätt slipper de ge mig fast anställning och kommer undan regelverket i Las.

Varselvåg
I den senaste tidens varselvåg har bemanningsföretagens roll blivit extra tydlig. Inhyrd arbetskraft omfattas inte av turordningsregler och blir de första som får gå när företagen drar ner på produktionen.

– Det är därför bemanningsföretagen finns, säger Mikael Grankvist, så att företag kan sparka folk när de vill.

Både Ali Alex och Mikael Grankvist är medvetna om att det är kapitalismens kris som är anledning till den senaste tidens varsel och som de nu får betala med sina jobb.

– Det är tydligt hur beroende vi som exportland är av USA:s ekonomi, säger Mikael Grankvist. När det kraschar på andra sidan får vi betala notan här.

– Det är kapitalismens kris, men vi arbetare får betala, fortsätter Ali Alex. Staten ställer upp för att för att stötta kapitalisterna när de gjort bort sig. Men vem stöttar oss?

Han är också besviken över fackets passivitet, och bristen på motstånd från arbetarklassens sida är återkommande under samtalet.
– Facket samlar till möten för att informera, inte för att samla medlemmarna till motstånd!

– Kapitalisterna pratar om att möta krisen, men arbetarrörelsen säger ingenting!

Saknar inte visioner
Trots att det i nuläget handlar om att hitta ett nytt jobb och få vardagen att gå ihop påpekar Ali Alex noga att frågan om jobben är större än en personlig fråga. Och han saknar inte visioner om en bättre framtid.

– Arbetarklassen måste själva lösa sina problem. För mig är socialismen alternativet, även om det ligger långt fram i tiden.

– Jag vet inte hur många som tänker så idag, de flesta tänker nog på de problem som ligger närmast, att klara banklån och få det att gå ihop för familjen.
 
WICTOR JOHANSSON
Proletären 43, 2008

Fordonsindustrins betydelse för Sverige
Den totala omfattningen av krisen inom bilindustrin är för tidig att summera. Men redan nu förskräcker siffrorna över antalet varslade. Det visar en översikt som Proletären har gjort.

Fordonsindustrin är av avgörande betydelse för Sverige. Den sysselsätter 140000 personer, direkt eller indirekt genom underleverantörer, och har stor regionalpolitisk betydelse eftersom företagen är spridda över hela landet och på många orter är den dominerande arbetsgivaren.
Fordonsindustrin är också en av Sveriges största exportnäringar. Under 2007 var exportvärdet 168 miljarder kronor, motsvarande 14,7 procent av den totala svenska exporten.

Med detta sagt bör var och en fråga sig om en industri med sådan nationell betydelse skall tillåtas ligga i privata händer? Ska en industri som genererat så mycket vinster gå fri från ansvar när lågkonjunkturen ställer de som genom sitt arbete skapat vinsterna på bar backe?

Och frågan är större än så. För vad händer med en liten ort som domineras av en enda arbetsgivare, när varslen kommer? Det är inte bara de som direkt blir uppsagda som drabbas, det drabbar även anställda inom handel och annan service- och tjänstesektor.

Och inte är det företaget som står för de ekonomiska konsekvenser arbetslöshet medför. Den kostnaden lämpas över på samhället.
Dessa frågeställningar bör läsaren ha i bakhuvudet när en översikt av varslen inom bilindustrin presenteras.

Tusentals varslade
Allvarligast drabbat är Volvo Personvagnar, i synnerhet Torslandafabriken i Göteborg.

Den 25 juni varslades 1200 anställda, hälften kollektivanställda och hälften tjänstemän. Av dessa 1200 varslades 50 på karosstillverkningen i Olofström, övriga i Göteborg.

Den 8 oktober kom nästa dråpslag. Ytterligare 2700 anställda i Sverige varslas. I Göteborg är fördelningen 1650 kollektivanställda och 580 tjänstemän. I Olofström 350 respektive 60. I Skövde och Floby drabbas 60 tjänstemän.

Lägg till dessa siffror ett tusental som slutat genom naturlig avgång och arbetare från bemanningsföretag som varit inhyrda på Volvo och siffrorna ökar ytterligare.

Volvo PV:s konkurrent, Saab i Trollhättan, har i nuläget inte lagt några varsel, men väl lagt ner kvällsskiftet. Att man kan göra det utan uppsägningar beror på att den egna personalen tar över jobb som tidigare inhyrd personal utfört. Varsel eller inte, arbetare ställs i vilket fall utan arbete.

Och det är inte bara personbilsindustrin som drabbats av krisen. Volvo Lastvagnar har också varslat personal under hösten, 610 i Göteborg och 370 i Umeå. Och även här drabbar varslen ytterligare arbetare. I Göteborg drabbas till exempel 65 visstidsanställda som inte räknats med i varslet.

I Arvika, Eskilstuna, Borås och Hallsberg varslas 500 anställda vid Volvo Construction Equipment, VCE. Hårdast drabbat är Arvika där 300 varslas, utöver 100 visstidsanställda och inhyrda.

Och eländet slutar inte där. Idag sägs en bil till 70 procent vara tillverkad utanför fabriken. Så lägg till alla bilindustrins underleverantörer som också dras med i krisen och omfattningen blir ännu tydligare.

Eftersom underleverantörerna ofta har fler kunder än bara bilindustrin är det svårare att redogöra för omfattningen av uppsägningarna. Men redan nu räknas 5000 jobb försvinna från bilindustrins underleverantörer, som idag sysselsätter dryga 60000 anställda, till följda av krisen.

Ett axplock (se lista nedan) av redan lagda varsel hos underleverantörer visar åt vilket håll det pekar.

WICTOR JOHANSSON


Ort                  Företag                         Ant.varsel

FärgelandaIAC, tidigare Lear Corporation        280
Trollhättan       (Varsel inte fördelat över orterna)
Göteborg
Skara
Tidaholm
Köping             Getrag                                250
Vimmerby        Ljunghäll                             100
Falköping         Arkivator                             100
Olofström        Finnveden Metal Structures    96
Torsås             Faurecia Exhaust Systems      90
Eskilstuna       Segerström Automotive          90
Mullsjö            Kongsberg Automotive           84
Vårgårda         Autoliv                                 74
Hässleholm     Autoliv                                  60
Töcksfors        TVAB                                    54
Eslöv              Sekurit Saint-Gobain              46
Främmestad    Componenta                         45
Tranemo         Drivesol                                40
Åmål              Spicer Nordiska Kardan          30
Mönsterås       Stece                                   33
Ekenässjön     Beslag och Metall                   25
Kinnared        Gnotec                                  24
Varberg          Autotube                               24
Hillerstorp      Thule                                    19
Visby              Danielssons                          19
Hemse           Trelleborg Sigma                    15

Summa:                                                 1541